”Jag kommer aldrig att glömma den fruktansvärda dagen”

- Jag tänker varje dag på det som hände, säger Julien.
– Jag tänker varje dag på det som hände, säger Julien.

JORDBÄVNINGEN PÅ HAITI Tusentals barn och unga drabbades av jordbävningen för tre år sedan och många lider fortfarande av fysiska skador och ärr från den traumatiska händelsen. En av dem är tjugoårige Julien som aldrig kommer att glömma den 12 januari 2010.

Julien fick flera frakturer i sitt högra ben och bröt båda sina höfter. Ändå var han lyckligt lottad som överlevde. Flera i hans familj dog.
– Jag tänker varje dag på det som hände. Jag var inne i klassrummet när vi kände den första chocken och alla fick panik. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag klämdes fast under ett betongblock och timmarna, minuterna och sekunderna kändes väldigt långa. Några studenter drog loss mig från rasmassorna. Mitt ben var brutet. Jag kommer aldrig att glömma den fruktansvärda dagen.

Julien, som drömde om att bli ingenjör, har genomgått många operationer för sitt ben och sina höfter i Haiti och i Dominikanska Republiken. Men han behöver ännu fler operationer och vård lång tid framöver, men det har hans familj inte råd med.  Julien säger att han tålmodigt väntar på att få vård men att den dröjer. Han har återvänt till skolan och deltar också i aktiviteter i en klubb för unga som stödjs av Plan. Genom Club Media Ecoute (Mediaklubben Lyssna) har Julien träffat många andra unga, några i samma situation som honom själv, som kan ge varandra stöd. Målet med klubben är utöver att unga får chans att träffas att även ge dem livskunskaper som kan hjälpa dem att växa upp till medborgare som själva kan utveckla sitt land vidare.

Vill du ge ditt stöd? Bli katastroffadder i Plan.

/Textbearbetning: Sofia Klemming Nordenskiöld

Musiken räddade Didine

– Innan jordbävningen var ett av mina mål att få spela fiol inför en publik, säger Didine.
– Innan jordbävningen var ett av mina mål att få spela fiol inför en publik, säger Didine.

JORDBÄVNINGEN PÅ HAITI I dag är det tre år sedan som jordbävningen på Haiti ägde rum. Tre år senare kan nu de akuta hjälpinsatserna fasas ut och ersättas av återuppbyggnad och utvecklingsarbete. Didine var 14 år när jordbävningen skedde. Under 35 långa sekunder trodde hon att världen rasade samman runt omkring henne.

– Jag såg hela mitt liv spelas upp framför mig, berättar Didine.
Hennes familj klarade sig oskadda men deras hus blev allvarligt skadat. Skriken från människor, som var täckta av damm och sprang omkring som myror på gatorna i Jacmel, Haitis tredje största stad, glömmer hon aldrig. Det tog flera månader innan Didine kunde tänka på det som tidigare var det viktigaste i hennes liv – musiken och drömmen om att bli violinist.

För att snabbt hjälpa barnen som traumatiserats av jordbävningen satte Plan upp 15 så kallade ”barnvänliga zoner” i de drabbade områdena. Dessa platser blev tillflyktsorter för barn mitt i det rådande kaoset.
– I början gick jag dit mest för att fördriva tiden, berättar Didine.

I den lekfulla zonen återupptäckte hon sådant som att rita, måla, spela spel, teater, sjunga – och musik.
– I början var det en del barn som kom dit och var helt tysta, berättar psykologen Andrieu Pierre, som ansvarade för de barnvänliga zonerna.
Didine var en av dem. Musik kan vara ett sätt för barn som utsatts för trauma att bearbeta sina upplevelser. Plan etablerade därför ett samarbete med musikskolan Dessaix Baptiste för att kunna erbjuda musiklektioner i de barnvänliga zonerna.
– Det viktigaste var att låta barnen få uttrycka sig med hjälp av musiken, men vi ville också hjälpa dem att använda musikens språk för utveckla sig själva, säger Jacques Civil, som arbetar som musiker och musiklärare i Jacmel.
Didine har alltid velat spela fiol men det var inte möjligt i zonerna. Plan frågade därför Dessaix Baptiste-skolan om de ville ta emot barn som visade intresse för att fortsätta med mer avancerade musiklektioner. Nu har Didine spelat fiol i sex månader.
– Innan jordbävningen var ett av mina mål att få spela fiol inför en publik, säger Didine.
I juni förra året gick hennes dröm i uppfyllelse när hon fick spela på avslutningen på ett musikläger arrangerat av Dessaix Baptiste-skolan.

Vill du ge ditt stöd? Bli katastroffadder i Plan.

/Textbearbetning: Sofia Klemming Nordenskiöld