Sista dagen med Plan för den här resan

FADDERRESAN I KAMBODJA Uppe med tuppen igen för att göra den här dagen. Vi började med frukost på hotellet bredvid där alla fick varsin stor nybakad baguette, nyttigt värre med andra ord 🙂

Efter frukost åkte vi till Plans lokala kontor där vi fick en introduktion till projekten som pågår här i Kampong Cham. Plan har haft verksamhet i Kampong Cham sedan 2004 och arbetar i två distrikt i provinsen – Dambae och Ponhea Kraek. Den stora gruppen som skulle göra projektbesök idag gav sig av till Dambae och vi som skulle besöka fadderbarn åkte till Ponhea Kraek.

Vi åkte ca 45 minuter för att komma fram till byn där först Gerd och Bo släpptes av hos sitt fadderbarn och sedan Gregor. Jag åkte tillsammans med Gudrun ca tio minuter till för att komma till hennes fadderbarns hus. När vi kom mötte fadderbarnet oss och det var många andra barn på plats. Vi satte oss under huset och blev bjudna på te och en frukt som vi aldrig sett förut, och ingen visste vad den hette på engelska heller.

Men såhär såg den i alla fall ut BILD Vi blev också bjudna på rättika, som vi kände igen sen innan.
Men såhär såg den i alla fall ut.

Gudrun hade gjort ett jättefint album med bilder från Sverige och de olika årstiderna.

 När hon berättade om vintern och hur kallt det blev sa dem att de förmodligen inte skulle överleva sådan kyla. De frös om det blev 17-18 grader som det blir under deras ”vinter”.
När hon berättade om vintern och hur kallt det blev sa dem att de förmodligen inte skulle överleva sådan kyla. De frös om det blev 17-18 grader som det blir under deras ”vinter”.

Sedan spelade vi ett lokalt spel ”klak klork” som barnen gillade. På ett papper fanns sex bilder – en tupp, en tiger, en klocka, en fisk, en kräfta och en krabba. Sedan fanns det tre tärningar med samma bilder på. Tärningarna lades mellan två tallrikar och sedan fick man satsa på den bild man trodde skulle komma upp. Sedan skakade någon på tärningarna och lyfte på tallriken.

Gudrun hade med sig klubbor, ballonger och tandborstar som blev vinsten när någon gissat rätt
Gudrun hade med sig klubbor, ballonger och tandborstar som blev vinsten när någon gissat rätt
.
Vi hann även med att spela fotboll och lägga ett pussel över Skandinavien.

En av Plans lokala volontärer var på plats och hon berättade lite om projekten i området. Gudruns fadderbarn gick i high-school och den låg ca två km bort. Plan hade ett samarbete med skolan och den är en så kallad barnvänlig skola vilket bland annat innebär att de har en skolkommitté där elever är representerade, det finns rent vatten och latriner på skolan, skolmiljön är anpassad till eleverna och undervisningen är deltagande och interagerande. Plan hade även stött konstruktionen av en av skolans byggnader.

En gruppbild var ju självfallet innan vi åkte  :)
En gruppbild var ju självfallet innan vi åkte 🙂

En lång kram med lyckönskningar och förhoppningar om att ses igen i framtiden
En lång kram med lyckönskningar och förhoppningar om att ses igen i framtiden

Sedan åkte vi för att hämta upp de andra faddrarna och äta lunch. Där mötte vi även Aina & Leif och Jan & Natacsha som också besökt sina fadderbarn. De hade åkt på en liten och skruttig väg och bilen hade hoppat upp och ner så pass att stötdämparen gick sönder. Så de blev fast ute på landsbygden innan en ny bil kom för att köra dem vidare. Men trots det lilla missödet hade de haft jättebra besök hos sina fadderbarn. Aina hade till exempel bjudit på knäckebröd och mjukost vilket gillades skarpt 😉

Både Gerd & Bos och Gregors fadderfamiljer hade tidigare arbetat med jordbruk och boskapsuppfödning men de hade tack vare mikrolån kunnat starta egna verksamheter. De hade ökat deras inkomster och deras framtid såg mycket ljusare ut. Det var väldigt kul att höra att det går framåt!

Den stora gruppen gjorde projektbesök hos en ungdomsgrupp inom programmet för sexuell och reproduktiv hälsa. Plan samarbetade där med den lokala organisationen RHAC (Reproductive Health Association Cambodia). De besökte ett av centrena i samhället där ungdomarna kunde träffas, låna och läsa böcker ifrån biblioteket samt få utbildning ifrån centrets facilitator. Det fanns också ett hälsocenter dit ungdomarna kunde gå och prata om dessa frågor, få gratis kondomer och få konsultation gällande sexuellt överförbara sjukdomar. Om de uppvisade symptom på en sjukdom fick de remiss till distriktssjukhuset där de fick vård gratis.

Faddrarna pratade med gruppen som precis studerat vad som händer med kroppen när man kommer i puberteten och de redogjorde för detta.

När gruppen kommer till centret studerar de ett tema som exempelvis puberteten, mens eller tidig graviditet. Sedan diskuterar dem med facilitatorn som också ställer kontrollfrågor på det de läst.
När gruppen kommer till centret studerar de ett tema som exempelvis puberteten, mens eller tidig graviditet. Sedan diskuterar dem med facilitatorn som också ställer kontrollfrågor på det dem just läst.

Ungdomarna är utvalda av sina byar att representera dem. De håller sedan i sin tur teatrar, konserter eller informationsmöten för att utbilda ungdomarna i sina byar.
Ungdomarna är utvalda av sina byar att representera dem. De håller sedan i sin tur teatrar, konserter eller informationsmöten för att utbilda ungdomarna i sina byar.

De frågade även faddrarna när man börjar med sexualundervisning i Sverige. Sedan fanns det någon lokal myt att om man är gravid och ska föda under de månader då det är kallare så får man kraftigare värkar. När de då hörde hur kallt de brukar vara i Sverige undrade de genast om gravida kvinnor har väldigt svåra smärtor då, men det kunde faddrarna dementera 🙂

På kvällen träffades vi igen på Plans kontor för att dela med oss om det vi varit med om.

Vi gick laget runt och alla fick berätta om sina besök hos fadderbarnen och även om de projekt som de sett. Sedan gav vi feedback till Plan Kambodja och ställde några sista frågor.
Vi gick laget runt och alla fick berätta om sina besök hos fadderbarnen och även om de projekt som de sett. Sedan gav vi feedback till Plan Kambodja och ställde några sista frågor.

Sedan var det dags att tacka Plans kollegor för det fantastiska jobb som de gjort de här dagarna. De har ordnat allting jättebra och de har varit toppen på att interagera och översätta när vi gjort både fadderbarns- och projektbesök. Det här var den första gruppen som de tagit emot och de riktade också ett stort tack till faddrarna för deras bidrag och engagemang!

Några sista foton utanför restaurangen på kvällen. Här är Yui, jag och våra kära kollegor
Några sista foton utanför restaurangen på kvällen. Här är Yui, jag och våra kära kollegor

Hela gänget! Det har verkligen varit toppen att få resa med så härliga, glada och engagerade faddrar :)
Hela gänget! Det har verkligen varit toppen att få resa med så härliga, glada och engagerade faddrar 🙂

Ja, vi fick även ta avsked av Yui som inte reser med oss de sista dagarna då hon behöver delta i några möten på landkontoret i Phnom Penh.

Tiden går så snabbt, vi har redan hunnit vara här i tio dagar och nu är det bara några få lugna dagar vid kusten kvar. Vi har hunnit vara med om så mycket och alla känns väldigt uppfyllda och glada! Men också lite trötta, så några slappa dagar vid stranden kommer att göra susen!

//Cecilia Karlén

Sista fältbesöket för denna gång

FADDERRESAN I INDIEN Äntligen skulle vi få betalning för monsterbussturen vi åkte igår. Kl 8.15 kom tre lokala Plankollegor och hämtade oss på hotellet. Vi hoppade in i bilarna och drog iväg. Dags för lite mer bil – tre timmar närmare bestämt för att ta oss ut till byn.

Idag var det dags för Ilse och Owe att träffa sitt fadderbarn. Det var fullt med folk när vi kom fram. Vi blev välkomnade traditionellt med blomkransar och röda prickar i pannan. Deras fadderbarn var en glad liten tjej på 10 år. Efter att Owe berättat om Sverige för alla nyfikna gick de tillsammans med fadderbarnet och familjen till deras hus. Där visades det foton och bjöds på lite snacks. Ilse och Owe delade ut lite presenter och Ilse visade hur man gör de berömda armbanden 🙂

Medlemmar i barnklubben delade ut serier som de själva ritat
Medlemmar i barnklubben delade ut serier som de själva ritat
Ilse och Owe tillsammans med sitt fadderbarn Kiran
Ilse och Owe tillsammans med sitt fadderbarn Kiran
Kiran och familjen tyckte det var spännande att se bilder ifrån Sverige
Kiran och familjen tyckte det var spännande att se bilder ifrån Sverige
Det var många ville se hur armbanden ska knytas
Det var många ville se hur armbanden ska knytas
Ilse hade gjort armband till hela familjen
Ilse hade gjort armband till hela familjen

Sedan fick vi åka iväg lite hastigt. Allting blir tyvärr inte alltid som man tänkt sig. Ryktet om vårt besök hade spridit sig till andra byar och lokalinvånare därifrån hade också kommit denna dag. Flera av dem var upprörda över att inte deras by också fått stöd ifrån Plan. Några hade tyvärr också fått lite mycket innanför västen vilket bidrog till att stämningen blev lite obehaglig. Plans personal kände att vi inte kunde stanna längre och därför blev vi tvungna att ge oss iväg. Vi pratade om det senare och tyvärr har Plan inte obegränsade resurser så man har endast kunna etablera projekt i ett par byar i detta distrikt än så länge. Det har tyvärr skapat lite osämja med de byar som ännu inte får något stöd. Förhoppningsvis kan Plan utöka sitt stöd i distriktet så småningom men tills dess är tydlig information A och O.

Sedan åkte vi vidare till en annan by för att göra projektbesök. Här var det ännu mer folk på plats. Jättekul! Här blev vi välkomnade i kvadrat, ännu mer blomkransar och ännu mer prickar i pannan. Det såg ut som de flesta av oss råkat ut för någon olycka i ansiktet haha. Barnklubben bjöd på rollspel med tema hälsa. Barnen ville sprida information om vikten av att tvätta händerna ordentligt då det minskar risken för sjukdomar. Familjerna måste lägga pengar på att köpa tvål varje månad men den kostnaden är liten om man jämför med den för sjukvård om någon skulle bli sjuk. Den här typen av projekt är en av mina personliga favoriter. Samtidigt som det stärker barnen, ökar deras självförtroende och ger dem möjlighet att vara kreativa och uttrycka sig så sprider det livsviktig kunskap till samhället på ett enkelt och tillgängligt sätt.

Som sagt det var många som väntade på oss när vi kom till byn
Som sagt det var många som väntade på oss när vi kom till byn
Om man inte tvättar händerna ordentligt kan man bli sjuk som pojken på bilden här
Om man inte tvättar händerna ordentligt kan man bli sjuk som pojken på bilden här

Medlemmar från den lokala kvinnogruppen berättade om sin lyckosamma verksamhet. Det fanns även en barnrättskommitté i området med både barn, kvinnor och män som medlemmar. Avslutningsvis fick vi besöka den lilla förskolan och överlämna några gåvor.

Alla som är med i kvinnogruppen räck upp en hand!
Alla som är med i kvinnogruppen räck upp en hand!

Det kändes skönt att vi fick en så bra avslutning på dagen som tyvärr började lite konstigt. Imorgon har vi lite tid att se oss omkring i Patna innan vi måste bege oss till flygplatsen. Spannmålsgloben Golghar står på tur!

//Cecilia Karlén

200 amerikanska ballader senare…

Äntligen är vi hemma i San Jose igen! Vi har spenderat tre hela dagar i fält och hunnit besöka sex partnersamhällen. Syftet var att dels inspektera några nya skolbyggnader och undersöka möjligheten att bygga vattensystem i några av byarna.

Vår kära chaufför Welmar har en förkärlek till ballader, specifikt den melankoliska varianten. Han har en MP3-skiva med ungefär 200 ballader som har spelats ideligen under de här dagarna. Så de var en fröjd för öronen att komma hem igen haha. Tur att vi fått uppleva så mycket glädje under de här dagarna, annars kunde man lätt ha blivit deprimerad av all olycklig kärlek som skär som en kniv igenom hjärtat 🙂

Den första dagen begav vi oss till norra Mindoro och området Paluan.

Här inspekterade vi den nya skolan i byn Alipaoy som blev klar i februari. Ovan ser ni den gamla skolan som verkligen ser ut att kunna falla ihop vilken sekund som helst, så den nya skolbyggnaden kom inte en dag försent. När sommarlovet är slut i juni kommer möblerna att flyttas till den nya byggnaden och eleverna får en bra start på den nya terminen 🙂 Dock upptäckte vi några konstruktionsfel på dörren till skolan och på taket men det kommer hinnas åtgärdas innan lovet är slut.I Alipaoy hade byborna redan grävt en brunn och installerat en pump men vattnet hade nu sinat. Den andra vattenkällan som låg nära deras odlingar längs berget hade också börjat sina. Min kollega Rodel noterade att det såg väldigt kalt ut där och de berättade då att de huggit ner träd runt odlingarna. De förstod inte att träden binder vattnet i jorden, så det har förmodligen orsakat att den källan nu nästan är uttorkad också. Så tyvärr inga positiva besked den här dagen men Plans personal kommer återkomma vid ett senare tillfälle för att leta efter andra vattenkällor i närheten.  Men dagen var inte slut där, nej då nej då, två till byar skulle vi hinna med. Här ser ni den nya skolbyggnaden i byn Mamara (ja, en till by med samma namn) och den var i perfekt skick!

Sista besöket för dagen gjorde vi i byn Apnikan. De har redan en brunn men det är inte bara familjerna som bor i Apnikan som använder den utan även andra ifrån närliggande byar så den räcker inte till. Därför ska en ny brunn byggas bredvid lärocentret. Lärocentret har byggts med stöd från Plan och Plan betalar även lön till lärarinnan.

Plan har även andra projekt i alla de här tre byarna. Hälsoundersökningar görs i alla 51 partnersamhällen varje år och i samband med dem födelseregistrerar man också de nyfödda barnen. Skolmaterial har delats ut till eleverna och lärarna har fått utbildning i barns rättigheter och positiv disciplin.

Mera bloggposter kommer om de andra två dagarna inom kort!

//Cecilia Karlén