Besök hos Mangyanerna i Balani

Vi började vår färd på morgonen och för att komma till Balani behövde vi vandra uppför i mer än en timme. Jag gick tillsammans med min kollega Edgar som är IIC Area Supervisor och den jag arbetar mest med här på kontoret. Till en början gick det ganska bra;  vackert landskap att titta på och det var ganska molnigt igår så det var skönt.

Sedan började det slutta uppför rätt rejält, jag blev snabbt väldigt trött och svettig. Mannen som visade vägen gick med lätta steg långt framför oss och visade inga tecken på trötthet, så jag kände mig i ganska dåligt skick minst sagt. Nu blir det träna av så att jag kan föregå med gott exempel när jag ska göra om vandringen tillsammans med faddrarna.

Efter lite mer än en timmes vandring var vi äntligen framme, och vilken utsikt vi möttes av! Långt bort i fjärran är det havet som skymtar. Otroligt vackert! I Balani bor det ungefär 120 personer och det är en av de största byarna som befolkas av mangyanstammen Tao Buid. De talar en egen dialekt men de flesta förstår och pratar även Tagalog och barnen lär sig det i skolan.

Plan arbetar med 51 samhällen inom projekten för IIC och Balani är ett av dem. I Balani har invånarna tillsammans med Plan startat projekt för bland annat utbildning och hälsa. Den nuvarande skolan, som ni ser på bilden, är i mycket dåligt skick. Därför är en av prioriteringarna att bygga tre nya skolbyggnader.

Den första byggnaden som Plan finansierar är nästan färdig och tack vare Plans påverkansarbete kommer Utbildningsdepartementet att bygga två till byggnader så att byn har tre klassrum sammanlagt. Jag fick också veta att allt material; cement, armeringsjärn, grus, färg m.m har burits upp för hand av mangyanerna. Själv kan jag inte föreställa mig att bära något annat än mig själv uppför berget.

Skylten i marmor som säger att byggnaden är klar i februari 2012 är redan på plats, så nu är det bara att klara av det sista. När skolbyggnaden är färdig kommer byggandet av en vattenreservoar att starta. Byledaren visade mig till platsen där den nya vattenbehållaren kommer att stå. Vattnet från den närliggande floden kommer att pumpas in i behållaren och eftersom den ligger högre än husen kommer vattnet att kunna distribueras via vattenledningar till husen och skolan. Förhoppningsvis har bygget kommit en bit på vägen när jag besöker Balani nästa gång i mitten av mars 🙂

Välkommen till San Jose!

Plans fältkontor i San Jose
Känns bra att bli påmind om Plans vision varje morgon. Plan har arbetat på Occidental Mindoro sedan 1990 och det arbetar ca 50 personer här. Det är många anställda eftersom det pågår många olika typer av projekt på ön. Dels finns det 7 000 fadderbarn och de projekt som barnfaddrarna stödjer. Sedan har vi projekten som minoritetsfaddrarna stödjer. Utöver det finns det ett gäng andra projekt som stödjs av EU, andra institutionella givare och grants från några insamlingsländer.

Min arbetsplats!
Det här är min arbetsplats, vi sitter och arbetar i det som också används som konferensrum. De som sitter här är på kontoret sporadiskt då de arbetar mycket ute i fält och även befinner sig på Plans fältkontor i Sablayan vissa dagar.

50 år och 26 311 lärare, 235 766 stipendier och 858 klassrum senare

På kartan ser ni Filippinerna och Occidental Mindoro är markerad. Plan har arbetat i Filippinerna sedan 1961 och firade 50 år i landet förra året. Utbildning är det Plan arbetar mest med i Filippinerna. Under de senaste 10 åren i landet har Plan exempelvis utbildat 26 311 lärare, gett skolstipendium till 235 766 elever samt byggt och utrustat 858 klassrum.

San Jose – istället för Stockholm

I måndags kom jag till orten San Jose, där jag kommer bo och arbeta de kommande fyra månaderna. Det bor ungefär en halv miljon invånare på Mindoro och de flesta av dem talar dialekten Tagalog. På Occidental Mindoro försörjer sig de flesta på jordbruk och de vanligaste grödorna är ris, majs, lök och tobak. Det odlas även kassava, jordnötter, sötpotatis och ingefära i mindre utsträckning. Många livnär sig också som fiskare.

Hallå där! Cecilia Karlén…

Cecilia Karlén, IIC Coordinator (IIC:Indigenous and isolated children) ska jobba med minoritetsfadderskap i Filippinerna.

….som just lämnat Plan Sveriges kontor för Filippinerna.

Vad ska du göra?
– Jag ska arbeta med ett projekt som stöds av svenska minoritetsfaddrar. Och i mitten på mars kommer en grupp svenska och finska faddrar hit och hälsar på i 10 dagar så jag ska styra upp lite för det. Och blogga så klart! Följ mig här 🙂

Hur länge blir du borta?
– Jag kommer att vara här i fyra månader, alltså till sista maj.

Hur känns det?
– Jättespännande så klart. Projekten som ingår i minoritetsfadderskapet är väldigt bra och jag tycker det är viktigt att Plan internationellt satsar mer på att verkligen försöka nå de mest utsatta barnen i de länder där vi har verksamhet. Det har också länge varit min dröm att få arbeta utomlands och att få arbeta med och se resultaten från projekten på plats.

Vad har hänt sen du kom fram?
– Först var jag några dagar i Manila för att besöka regional- och landskontoret där jag fick en introduktion till Plans arbete i Filippinerna och praktisk information. Sedan har jag åkt med färja och bil ända ner till staden San Jose, som ligger på ön Occidental Mindoro. Sen har jag precis börjat mitt uppdrag här – hunnit träffa mina nya kollegor och börjat anpassa mig till mitt nya liv här i San Jose.

Vad har du för förhoppningar med din tid i Filippinerna?
– För det första hoppas jag att fadderbesöket från Sverige och Finland blir lyckat! Det är ett stort intresse för den här resan internationellt och regionalkontoret i Asien hoppas att fler länder ska intressera sig för minoritetsfadderskapet och på så sätt få fler faddrar till projekten. Sedan hoppas jag kunna lära mig mer så att jag kan sprida det vidare.

Minoritetsfadder
Som Minoritetsfadder är du med och bidrar till Plans långsiktiga utvecklingsarbete för att främst barn i isolerade områden ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Genom projekten vill vi bland annat uppnå minskad undernäring, fler registrerade barn, tillgång till grundskoleutbildning och ökad medvetenhet om barns rättigheter. Ditt bidrag går till projekt i Filippinerna, Laos, Pakistan och Thailand.


Rapport från Klimatsmarta barn i Filippinerna


Filippinerna är ett av världens mest katastrofdrabbade länder. Just nu är tusentals människor drabbade efter en tropisk storm i södra delen av landet. I ett land som ofta drabbas av stormar, kraftiga regn och översvämningar är det viktigt att ha kunskap om vad man kan göra för att minska riskerna att drabbas och hur katastrofer kan förebyggas.

Plan har under en lång tid arbetat tillsammans med barn, unga, lärare, invånare och myndigheter på Camotesöarna i Filippinerna med att minska riskerna för katastrofer och många boende har blivit nästintill experter på just detta. Tack vare vårt nya projekt för Klimatsmarta barn finns nu möjlighet att sprida projektet till fler områden, fler skolor och fler engagerade ungdomar. Läraren Marianila säger: ”Riskreducering och klimatanpassning är allas ansvar. Vår approach är att tänka stort men starta i det lilla”.

Ungdomar och vuxna från Södra Leyte, en annan del av Filippinerna besökte nyligen Camotesöarna för att lära av projektet och kunna ta viktiga kunskaper med sig hem. I diskussioner med ungdomarna på Camotesöarna delade grupperna med sig av sina kunskaper och erfarenheter. En sak som gruppen från Södra Leyte var särskilt intresserade av var hur Camotesungdomarna gjort för att få så mycket stöd och uppmärksamhet från de vuxna i samhället.  Efter studieresan har gruppen i Södra Leyte satt igång med olika aktiviteter. De sprider information om riskreducering och katastrofer, bland annat med hjälp av filmvisning. De har också planterat bambuplantor och träd, som skyddar deras by mot översvämningar, en projektidé de fick tillsammans med sina unga ”kollegor” på Camotesöarna.

Ungdomarna på Camotesöarna och i Södra Leyte är definitivt Klimatsmarta barn som förändrar världen! Vill du visa ditt stöd för deras arbete – gilla vår kampanjsida på facebook. Vill du ge en gåva – sms:a Nyår till 72910 så skänker du 50 kronor till katastrofarbetet i Filippinerna.