Barnen kan inte ensamma ansvara för klimatet

Röster från unga aktivister från hela världen är eniga: vi måste minska på vårt fossila fotavtryck, vi måste få ned utsläppen! Vi måste lyssna på ungdomarna och ta klimathotet på allvar, om inte för vår skull så för deras.  Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige, reflekterar över klimatmötet som avslutades sent i lördags kväll.

I över två veckor har världens blickar varit riktade mot den polska industristaden Katowice och klimatmötet COP24. Mötet skulle ha avslutats i fredags (14/12) men fortsatte ända till sent på lördagkvällen. Det såg länge ut som att klimatmötet skulle bli ett stort misslyckande, vilket skulle ha varit ett hot för hela vår existens. Men till slut kom länderna överens om en regelbok som ska styra ländernas klimatarbete framöver. Enligt forskarem Johan Rockström kan inte denna regelbok göra att vi håller oss under 1,5 grader utan att vi når mer katastrofala 3 grader. En grad hit eller dit kan låta lite, men om man jämför det med att ha feber så förstår man bättre vad som sker. Att ha 38 grader är inte så farligt, men när man har 41 grader så måste man åka till sjukhus. Ambitionsnivån måste helt klart höjas.

Vi har de tekniska lösningarna på plats och vi har de ekonomiska muskler som krävs för att ställa om till hållbara energilösningar och samhällen. Det är därför nu upp till världens ledare att visa att de kan se längre än till nästa val och faktiskt göra verklighet av det viktiga beslut och inriktning som nu tagits.

För om vi inte agerar nu och minskar vår klimatpåverkan säger forskare att medeltemperaturen på jorden kring år 2100 att ha stigit med 4,5 grader. En sådan temperaturstigning skulle ha en katastrofal inverkan på klimatet. Det råder heller inga tvivel om att det är barn i låginkomstländer som kommer att få betala för konsekvenserna som klimatförändringarna medför i ett sådant här scenario.

Klimatförändringarna har redan idag stor inverkan på barnen genom ökade nivåer av undernäring, sjukdomar och fattigdom. I en klimatrelaterad katastrof är det också troligare att barnen tvingas sluta skolan och en större risk att de utsätts för våld. Utöver det kommer jakten på jordens allt minskande naturtillgångar som olja och gas också leda till en ökad risk för krig och konflikter, vilket även det drabbar barnen hårdast. Och barnens utsatthet är inte jämställd. Flickor drabbas hårdare än pojkar i en konflikt eller katastrof. Det är till exempel större risk att en flicka får sluta skolan för att hjälpa till i hemmet eller tvingas in i ett äktenskap, det är större sannolikhet att en flicka blir sjuk på grund av undernäring, större sannolikhet att hon utsätts för våld och övergrepp. Dessutom får flickorna själva sällan vara med och fattas beslut som rör deras eget liv och framtid.

15-åriga Greta Thunberg, som var på plats vid klimatmötet, kunde inte ha sagt det bättre:

Varför ska någon ungdom i världen plugga för en framtid när det inte finns någon som gör tillräckligt för att rädda den?

 

Klimatfrågan angår oss alla men det tycks bara vara barnen som tar frågan på största allvar. Tusentals ungdomar världen över höjer nu rösten för att minska vårt klimatavtryck. Rösten är deras enda medel att ta till för att åstadkomma förändring. De är för unga för att rösta, för unga för att driva sin egen verksamhet – men de är helt klart inte för unga för att ha tankar och åsikter.

Plan International är en av få barnrätträttsorganisationer som varit på plats vid klimatmötet, ännu färre barn har varit på plats. Det är inte bara synd. Det är också allvarligt eftersom barnen är den grupp som kommer att få leva med de beslut som vi fattar idag.

Om vi menar allvar med att barnen är det dyrbaraste vi har måste de involveras i beslutsprocessen och få en plattform, ett forum, där de kan göra sin röst hörd!

När barnen skapar oreda säger de vuxna åt oss att städa upp efter oss. Det är rimligt. Men när ledare för vårt land skapar oreda som de gör just nu genom att förstöra klimatet är det upp till oss att städa efter dem.

De här kloka orden kommer från en 11-årig flicka i Australien.  Vi kan inte längre bara stå och se på. Som individer kan vi göra miljövänliga val och utbilda våra barn om hur man kan skapa hållbara samhällen. Det är viktigt och det är bra, men vi behöver också modiga ledare som kan ställa om våra samhällssystem. Låt oss hoppas att den regelbok som nu majoriteten av länderna på klimatmötet ställt sig bakom skyndar på de här processerna. För det börjar verkligen bli bråttom.

Även vi, organisationer, behöver kraftsamla och samverka med andra organisationer, företag, forskare och ungdomar för att ge beslutsfattarna det stöd som behövs – inte bara på kort sikt utan också på lång sikt – för att skapa en hållbar framtid för alla som är unga idag. Det är nu vi ska agera.

Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige

Läs mer om vårt arbete med barn i katastrofer. 

COP24: Barn och unga måste få ta plats i klimatförhandlingarna!

En hälsning från Plan Sveriges volontärer på Peace & Love

Det är en sommarkväll i juni, natthimlen har öppnat sig och regnet öser ner över publikhavet som står och njuter till melodierna från Sveriges största rockband. Samtidigt som Plantältet står igenbommat i väntan på morgondagens insats sjunger Jocke Berg ”det enda som är säkert är att jag kan se dig”.

I dag är det måndag, ny vecka och vi är nu hemkomna från fem fantastiska dagar med Plan Sverige på Peace and Love. Jag är Kristin och tillsammans med min goda vän Josefine bestämde vi oss för att hänga med Plan Sverige på festival. I rollen som volontärer ville vi vara med och påverka för en bättre värld där barns förutsättningar till ett värdigt liv är en hjärtefråga för oss. Att se och belysa människors olika situationer och förutsättningar har varit återkommande diskussioner under tiden vi stått i tältet för att informera och sprida kunskapen om hur barn i Plans programländer påverkas av klimatförändringar och naturkatastrofer. Glatt överraskade märkte vi snart att engagemanget för klimatfrågor var stort. Vi åkte dit i tron om att informera, vilket vi också gjorde, men aldrig hade vi trott att vi skulle återvända till Göteborg så fyllda med energi som smittat av sig från den närvaro som människor i vår närhet uttryckt och visat i frågor om barns rättigheter och hur klimatet påverkar deras situation.

I ett rus av lycka lämnade vi igår festivalen i Borlänge. Att på detta sätt fått chansen att lära känna Plan och det otroliga engagemang som finns för att barn ska få vara barn och växa upp i en miljö där de har förutsättningarna att leva ett värdigt liv har varit en fantastisk upplevelse för oss. Mycket av den information som vi belyst är saker som de flesta redan vet men ändå inte gör någonting åt. Vissa lata dagar är jag en av dem. Och det är ingenting som jag är stolt över. Problemen kan många gånger kännas så stora och överväldigande att det är en enklare väg att inte se det. Att på detta sätt blunda inför vår och våra medmänniskors framtid löser dessvärre inte problemen. Att ignorera varandra är inte lösningen. Ingen kan begära av någon att hen ska rädda hela världen men genom att öppna upp ögonen och se varandra kan vi göra medvetna val som vi kan stå för. Det är vårt ansvar. I ett tidigare blogginlägg skriver Fredrik Karlsson om situationen i Niger ”De som nu ska bo i lägret behöver känna att de kan påverka sin situation, att de själva har resurser till att fortsätta leva så gott som möjligt.” Detta är ord som även gäller oss som inte är direkt drabbade av svält, förtryck eller naturkatastrofer. Skillnaden är att vi kan välja att se det eller välja att blunda för det.

Att se handlar om att vara medveten om vilka problem som finns och vad vi kan göra bättre men även vad vi faktiskt gör för att bidra till en bättre värld. Med detta inlägg vill vi inte bara belysa allt som borde göras eller inte görs utan framförallt vad som faktiskt görs. Vilka fantastiska människor som finns i vår omvärld som faktiskt handlar för att världens barn ska få ett mer värdigt liv att leva för. Tack för att ni finns. Ni inspirerar oss till att vilja se och göra någonting åt det som vi ser!

Kristin och Josefine

Plan på Peace & Lovefestivalen i Borlänge

Ibland är det faktiskt tillåtet att skippa förtäckt blygsamhet och bara köra på stolthet. Nu är ett sådant tillfälle: Plan har Peace & Lovefestivalens finaste utställning.

Våra fantastiska volontärer har byggt olika stationer av återvunnet material som illustrerar Plans arbete för och med Klimatsmarta barn. Har du vägarna förbi så kom och fiska upp en ny kunskap i vår fiskdamm, eller lär dig vad vi här i Sverige kan göra för klimatet. Häng upp ditt bästa klimattips i vårt tipsparaply, eller bara kom och prata och ät lite ekologiskt godis.

Är du klimatsmart nog för att förtjäna den eminenta klimatsmartstämpeln?

Stöd barnarbete

I onsdags anordnade Världsnaturfonden WWF, för fjärde året i rad, Climate Solver 2011. En otroligt spännande konferens där Plan som enda barnrättsorganisation var närvarande. På konferensen så presenterades en mängd nya spännande klimatinnovationer som kan komma att minska koldioxidutsläppen radikalt. Ni kan läsa mer om dessa hos Världsnaturfonden.

Konferensen bjöd också på flera intressanta föreläsningar bland annat från den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson. Hon ingår i en FN-panel, med särskilt fokus på länkarna mellan klimat, fattigdom, innovationer och investeringar och hon berättade om hur panelen arbetar med dessa frågor.

En av de sakerna som Gunilla tog upp var hur viktigt det är att lyssna på unga människor och att de får vara delaktiga i de beslut som fattas. Hon poängterade att man måste lyssna till och bry sig om ungdomars perspektiv för att kunna nå en hållbar utveckling. Vi på Plan håller givetvis med och jobbar just nu med en kampanj som belyser just detta och vikten av barns- och ungas engagemang. Vi vet att klimatsmarta barn förändrar världen och hoppas att du vill stödja dem i deras arbete. Gör det genom att gilla vår Facebook-sida ”Stöd barnarbete” och sprid den gärna vidare.

/Maria Olsson, Plan Sverige