Första och sista mötet – ungdomsrådet i El Salvador

Tovas sista möte med globala ungdomsrådet

Hettan slår emot mig när jag kliver ut från flygplatsen, klockan är långt över midnatt, men hemma i Sverige är det redan morgon. Jag har landat i San Salvador, huvudstaden i El Salvador, för att delta i Plan Internationals globala ungdomsråds årliga möte. Det är med blandade känslor jag reser hit, framförallt känner jag mig otroligt peppad på att få träffa alla medlemmar, men det är också med en vemodig känsla jag kommer hit, först och främst för att jag precis fått reda på att Kamanda och Sorie från Sierra Leone och Maisha från Bangladesh inte fått sina inresevisum beviljade. För det andra för att det här kommer bli mitt sista möte innan jag slutar efter fyra år och det här är antagligen sista gången jag träffar många av medlemmarna som är utspridda över hela världen.

Vem är jag då?

Jag heter Tova Andersson, är 20 år och har varit engagerad i Plan International i snart åtta år. Jag har suttit i Plan International Sveriges ungdomsråd, varit observatör i Plan Internationals styrelse och nu gör jag min sista termin som medlem i globala ungdomsrådet innan Sanjidul från Sverige tar över min post. Det globala ungdomsrådet är en grupp ungdomar som arbetar för att öka ungas möjlighet till inflytande inom Plan International. Vi arbetar på alla nivåer inom organisationen, från gräsrotsnivå där vi hjälper till och stöttar uppbyggnaden av nya ungdomsråd, till organisationens högsta beslutsfattande organ där vi har två observatörsplatser. Gruppen bestående av nio ungdomar mellan 16 och 24 år. Här finns representanter från nästan hela världen.

Trots det fullspäckade mötesschemat vaknar jag plötsligt upp i min hotellsäng och inser till sin förskräckelse att jag idag måste packa väskorna och åka hem. Jag försöker trösta mig själv med tanken på alla underbara människor jag träffat och alla fina minnen som jag kommer ha med mig hem. Minnen såsom min första dag i El Salvador, när hela ungdomsrådet tidigt på morgonen kastade sig in i bilen, satte på den gemensamma Spotify-listan med låtar från tio olika länder, för att åka till ett av Plan International El Salvadors fältkontor. Där spenderade vi en hel förmiddag med att prata och utbyta erfarenheter med engagerade ungdomar från El Salvadors ungdomsråd. De berättare om hur de kämpar för att minska antalet tonårsgraviditeter som får många unga tjejer att hoppa av skolan och deras arbete med att sprida information om sexuella och reproduktiva rättigheter. De berättade om landets stora utmaningar och gängvåldet som gör det omöjligt för ungdomarna att vara ute efter solen gått ner i rädsla för att bli rånade. De berättade också om riskerna med att vara engagerad i Plan International i ett land där det sker femton mord per dag.

Även om deras vardag och aktiviteter skiljer sig radikalt från min och Sanjiduls verklighet i Sverige fanns det också många likheter. När jag satt och lyssnade slog det mig att alla ungdomar har samma brinnande engagemang för barns och ungas rättigheter. Även om vi arbetar med vitt skilda ämnen i våra hemländer och tacklar helt olika problem med allt från gängvåld till internettrassel, kämpar vi ändå mot samma mål.

Ett annat minne är från avslutningsmiddagen med Kamanda från Sierre Leone och Frank från Uganda. Som jag redan skrivit kunde Kamanda inte delta i mötet för att han inte fick något inresevisum, men det stoppade inte honom från att delta via Skype. Det tycker jag symboliserar styrkan med det globala ungdomsrådet. Trots visaproblem, tidskillnader och språkbarriärer låter vi det inte stoppa oss. Det är också det jag tar med efter mina fyra år, den otroliga kraften som skapas när ungdomar från olika bakgrunder och kulturer möts och tillsammans kämpar mot ett gemensamt mål. Jag vet också att allt arbete som vi dagligen lägger ner ger resultat. När globala ungdomsrådet bildades 2013, fanns det tolv ungdomsråd, idag finns det 45 världen över. Vårt mål är att det till år 2020 ska finnas ungdomsråd i alla 71 länder där Plan International arbetar. Det är ett ambitiöst mål, men jag tror vi kan klara det, för om ungdomar från tio länder, i fyra olika tidszoner och på tre olika språk kan mötas via Skype varannan vecka är ingenting omöjligt.

Och Sanjiduls första möte…

Jag kände en impuls av lycka, glädje och nervositet i hela kroppen när jag vaknade upp tidig onsdag natt för att bege mig till Landvetter för att ta flyget till El Salvador. Mitt namn är Sanjidul Huda och jag har varit medlem i ungdomsrådet i drygt fyra år. Att arbeta med engagerade människor för ungdomsinflytande, med kampanj, event och interna arbeten på nationell nivå har varit fantastiskt. Men när jag fick möjligheten att skicka iväg en ansökan till det globala ungdomsrådet, GYAP, var det ingen tvekan. GYAP, eller Global Youth Advisory Panel, är ett globalt ungdomsråd med nio ungdomar från hela världen. Tillsammans arbetar vi för att skapa bättre förutsättningar för ungas engagemang och inflytande inom Plan International och de arbeten som organisationen medverkar i.

Det är viktigt att GYAP finns eftersom Plan International arbetar över hela världen och därmed är det oerhört viktigt att få ungdomars perspektiv från alla världens hörn, och inte bara utvalda länder. Under en vecka i El Salvador fick jag som ny medlem en introduktion på vad GYAP är och hur arbetet fungerar. Vi besökte bland annat deras kontor där även El Salvadors ungdomsråd var. Det var häpnadsväckande att få se hur andra ungdomsråd arbetar och fungerar, deras samspel och engagemang. Att byta erfarenheter och lära sig av varandra var definitivt en utav veckans allra största höjdpunkter. Veckan avslutades med att planera och strukturera framtida arbeten. Förutom att jag fortfarande är jetlaggad från resan hem är jag väldigt exalterad över de kommande tre åren. Jag vill fördjupa mig och öka mina kunskaper inom organisationen och internationella relationer. Det ska bli väldigt spännande att arbeta med något man brinner för djupt i hjärtat.

Av: Tova och Sanjidul

Ungdomsråden möttes i Finland och spånade framtidsvisioner

PLAN INTERNATIONAL SVERIGES UNGDOMSRÅD. Söndagen den 22 december satte jag mig på planet från Landvetter på väg mot Helsingfors för Nordic Network Meeting tillsammans med de andra ungdomsråden från de nordiska länderna. På färden dit plockade jag upp Kristian Isaksson, koordinator för ungdomsrådet, och Hampus Widerlöv som också är en medlem i ungdomsrådet.

Aino, Mathilde, Sunniva, Sanjidul (som bloggar) och Hampus.
Aino, Mathilde, Sunniva, Sanjidul (som bloggar) och Hampus.

Syftet med mötet var att under två dagar utbyta erfarenheter med varandra kring hur vi arbetar och fungerar, samt diskutera vilka framtidsvisioner vi har. Vi diskuterade även om det fanns potential till en gemensam kampanj mellan de nordiska ungdomsråden och hur det i så fall skulle gå tillväga. Ett högt uppsatt mål med tanke på att det endast var under två dagar. Men med mycket ambition och samarbete var det inga problem alls. Det svenska ungdomsrådet fick lära sig allt från nya arbetsprocesser och strukturer kring beslutsfattande och kampanjarbete. Tre väldigt viktiga komponenter i vårt dagliga arbete. Erfarenhet och lärdom vi fick under mötet i Helsingfors ska vi självklart applicera på framtida arbeten.

Vi arbetade även fram ett embryo till en ny gemensam kampanj, som omfattar alla de nordiska ungdomsråden. Det blev starten för den första internationella kampanjen som skapats genom ett nordiskt samarbete med ungdomsrådet. Under senvintern 2017 ska vi skapa en musikkampanj som framåt våren ska lanseras. Det kräver regelbundna kontakter, Skypemöten och diskussioner, för att göra kampanjen så lyckad som möjligt. Mer information om kampanjen kommer inom kort!

Det var väldigt rolig att träffa ungdomsrådsmedlemmar från andra Planländer, och ta till sig hur de arbetar samt deras upplevelser och erfarenheter med Plan International. Det är ett gäng fina målmedvetna ungdomar som är helt fantastiska rent ut sagt!

Sanjidul Huda
Medlem i Plan International Sveriges Ungdomsråd

Elma, 18: min takeover på Plan International Genève

#GirlsTakeOver Genève. Nu har vi varit i Genève i 5 dagar och jag ska berätta lite om vad vi har hunnit göra, vilket är en hel del!

Vi har fått lära känna helt fantastiska eldsjälar, både unga och vuxna, som kämpar för barn och flickors specifika rättigheter. Rent praktiskt har vi förberett oss inför våra take overs och fått mediaträning för att veta hur man svarar på journalisters frågor. Varje ungdom fick träffa sitt lands representation i FN här i Genève så det var en självklarhet att vi skulle få träffa Veronica Bard, svenska ambassadören, och prata om ungdomsinflytande.

Jennie, Veronica Bard och jag, Elma.
Jennie, Veronica Bard och jag, Elma.

För mig betyder detta väldigt mycket, då det ger mig en chans att utveckla mitt engagemang på nationell och internationell nivå. Samt att bevisa att unga flickor faktiskt har en röst och åsikt. Att få chansen att träffa ambassadören var väldigt givande då jag fick väldigt intressanta idéer och tankar som jag kommer ta med mig och arbeta med på ett djupare plan i Sverige. Utöver att få träffa Veronica, fick jag även privilegiet att ta över Anne-Sophie Lois jobb för en dag.

Hjärtat i det hela ligger i människorna bakom arbetet man ser. Det är vi som utgör Plan International.

Anne- Sophie är chef för Plan Internationals FN-kontor i Genève. Hon har lyckats skapa fantastiska kontakter runt om i Genève med andra NGOs, organisationer, ambassadörer och direktörer. Under min take over slog det mig hur viktigt både hennes och mitt arbete och engagemang är. Jag fick chansen att leda hennes personalmöte. Till ytan är det bara ännu än organisation, men hjärtat i det hela ligger i människorna bakom arbetet man ser. Det är vi som utgör Plan International. Att få höra varje enskild individs arbete på kontoret var roligt för även om Plan International enbart har ett projekt på gång arbetas det med massa olika områden och saker samtidigt. Det fick mig att inse att för att kunna arbeta med ett projekt behöver en skapa andra vägar till det projektet, och så fungerar livet också.

Jag höll i personalmötet på Plankontoret i Genève.
Jag höll i personalmötet på Plankontoret i Genève.

Sedan hade jag och Anne-Sophie ett möte med YWCA (Young Woman Christian Association) där vi diskuterade inflytande men specifikt meningsfullt inflytande. Det slog mig att det inte enbart räcker med att låta unga säga vad de tycker, det ska även höras för annars finns det ingen poäng med att ha en demokrati där bara en del av befolkningen är inbjuden. Och för mig som flicka, eller tjej, kände jag mig enormt påverkad och rörd av vårt samtal med YWCA. Jag blev oerhört tagen av deras engagemang för flickors och ungas rättigheter eftersom det inte är ofta en ser någon varje morgon vakna, åka till jobbet och älska vartenda sekund av det man gör. Det såg jag i dessa kvinnorna och i deras ögon, de älskade sitt arbete och försvarade det till sista droppen. Jag tror aldrig jag kommer glömma dem, Linnea och Julie.

Till sist, satt jag och pratade med Anne-Sophie om Plan internationals vernissage #childmothers. Utställningen ska presenteras i Genève i tre veckor och hon undrade lite om hur utställningen skulle se ut och frågade mig om råd.

geneve8

För att sammanfatta, är jag i extas över min framtid. Jag har fått upp hoppet för mänskligheten, för flickors rättigheter och för mina rättigheter. Jag har lärt mig att flickors rättigheter inte är en sakfråga eller klassfråga, det är en samhällsfråga. Och för att lyfta ett helt samhälle måste vi börja från grunden, det vill säga utbildningen – för alla.

Jag har lärt mig hur viktigt det är att säga vad man tycker och känner men även hur stort ansvaret är hos mottagaren av ens åsikter. Denna erfarenhet har verkligen varit en resa. Det har gått upp och ner under bara ett par dagar och jag ser så fram emot att få fortsätta denna resa med Plan International men även personligen, min egen utvecklingsresa. Jag är fortfarande ung och har livet framför mig som man säger. Och det är nu efter denna upplevelse som jag inser vikten av mitt engagemang och kollektivets ansvar för att engagemang uppmärksammas, hörs och respekteras. Dessa fantastiska kvinnor som kämpar för sina och andras rättigheter sedan två århundraden tillbaka. Det går framåt och i min framtid står det skrivet att jag ska vara en av de som fortsätter att driva frågan tills vi har det vi är berättigade till.

Tack till alla i Genève för ett fantastiskt välkomnande, för att ni fick mig att hoppas igen och för att ni kämpar varje dag för vår skull och tack till alla som gav mig möjligheten att föra fram mina åsikter.

Under vår vistelse i Genève snappade vi via plansverige, här är ett exempel.

Av: Elma, Plan International Sveriges Ungdomsråd

Läs med om Plan International Sveriges Ungdomsråd här.

När 17-åriga Jennie tog över FN

#GirlsTakeOver Genève. Nu är flickdagen över. Jag sitter i skrivande stund på planet på väg hem, Loveness och Ngandu har åkt hem till Zambia och Luca till Tyskland. Det var de, tillsammans med mig och Elma som deltog i firandet av internationella flickdagen vid FN i Genève.Det kändes väldigt konstigt och tomt att splittras med detta fantastiska gäng som jag haft vid min sida i en vecka. Tjejer som går ihop och stöttar varandra kan göra otroliga saker. Jag kommer att sakna mina nya vänner väldigt mycket.

geneve4
Jag och Elma framför FN.

Innan min take over var jag minst sagt nervös när jag gick i FNs stora korridorer mot Michael Møllers kontor. När jag hälsat på generaldirektören och han visat mig intill sitt kontor där jag fick sitta på hans plats försvann nervositeten och jag blev helt lugn.

Det var ju trots allt jag som var generaldirektör för hela FN nu, vilket bara kändes väldigt mäktigt och fantastiskt roligt!

Vi diskuterade ungdomsinflytande i FN och om de utmaningar som finns. Jag väckte frågan om att FN borde fixa ett särskilt rum för barn och ungdomar att vara i nu när det ska göras en jättestor renovering av FN. Tanken är att de ska kunna ha en plats att diskutera och nätverka på i samband med deltagande i debatter och liknande arbete i FN, vilket inte finns idag. De hade inte tänkt på det tidigare och tyckte idén var väldigt bra och spännande. När take overn var över kände jag mig bara väldigt glad och stolt. Det hade gått bra och jag kunde slappna av helt, fastän kamerorna fortfarande klickade runt oss.

Generaldirektör för en dag.
Generaldirektör för en dag.

Det jag tar med mig mest från hela denna upplevelse är det globala engagemanget för flickors rättigheter. Att det över hela världen finns tjejer som brinner och kämpar för sina rättigheter, men även alla andra som står bakom och kämpar med oss. Detta är otroligt häftigt men också nödvändigt för att uppnå jämställdhet.

Av: Jennie, Plan International Sveriges Ungdomsråd

Läs med om Plan International Sveriges Ungdomsråd här.

Maja, 17, generalsekreterare för en dag

Jag heter Maja, är 17 år och med i Plan International Sveriges Ungdomsråd. På internationella flickdagen skedde över 250 takeovers där flickor tog över ledande positioner i världen för en dag. Jag fick ta över Plan International Sveriges generalsekreterare. Så här var min dag.

08.40 Jag kommer till kontoret, lite nervös över att ta över Plan International Sveriges generalsekreterare. Tankar som dyker upp är vad gör en generalsekreterare? Vad kommer jag få göra? Jag går direkt till kaffemaskinen och funderar på om jag ska ta kaffe istället för varm choklad för att verka vuxen men tar en varm choklad och låtsas som att det är kaffe. Det är ändå en kaffemugg det är ingen som märker tänker jag.

photo-11-10-16-08-57-30
08.50 Anna Hägg Sjöquist kommer fram till mig. Vi hälsar på varandra (vi har träffats förut) och hon säger till mig att vi har ett möte klockan nio angående naturkatastroffen i Haiti.

09.00 Vi har ett möte angående läget i Haiti just nu där jag känner mig delaktig och kan ställa frågor samt föra en diskussion.

09.30 Vi går till Annas skrivbord där jag sätter mig bredvid henne. Där får jag ”ta över” hennes mail. Hon sitter bredvid mig och förklarar vad varje mail innebär och så får jag svara på det. Det var alltifrån kollegor i andra Planländer, mötesinbjudningar, reklam samt kollegorna i Plan Sverige.

11.00 Vi har ett möte kring den globala strategin som ska skickas till de högst beslutfattande inom Plan International (MA). Där får jag vara med och föra in åsikter kring uppbyggnaden etc. Det kändes enormt häftigt att få vara med och finputsa på något som kommer röra hela Plan International.

12.00 Lunchen äter vi under mötets gång, som generalsekreterare vet man inte vad ordet lunchrast betyder.

13.30 Vi går tillbaks till hennes skrivbord och kollar upp vilka kontakter jag vill maila till.

14.30 Jag ”inviger” flickadagen för Planpersonalen här i Sverige på deras personalmöte i köket. Där pratar jag om vikten att lyfta fram unga flickors åsikter samt att det har skett olika takovers runt om i världen, bland annat i FN.

15.00 Jag skriver ihop ett mail till olika kontakter Anna har med förhoppningen att de blir inspirerade av mig och vill lyfta fram unga flickor mer i sina jobb. Jag vill också uppmärkamma flickors situation i media och vill att fler och fler ska förstå vikten av att låta unga flickor få sin talan.

maja-generalsekreterare
16.00 Dagen är slut. Jag är jättetrött och jättetacksam över att få ha tagit över Anna Hägg Sjöquist plats för en dag. Jag har fått en klarare överblick på hur Plan International jobbar, mer än vad jag hade förut samt lärt mig vad en generalsekreterare gör. Det jag tyckte var bäst med dagen var att jag fick vara med och påverka mycket. Jag fick vara med och påverka kring den globala strategin och försöka påverka hennes kontakter att ta ställning för flickors rättigheter och inspireras av mig.

”Jag håller med Maja om att det här har varit en nyttig dag och jag är jätteglad att Maja faktiskt ber andra om att göra samma sak, så låt tjejerna ta plats” avslutar Anna Hägg Sjöquist generalsekreterare på Plan International Sverige.

Av: Maja Lundqvist, Plan International Sveriges Ungdomsråd

Jennie och Emla tar över FN

Hej! Jag heter Jennie, är 17 år och engagerad i Plan International Sveriges ungdomsråd.

Den 11 oktober är en speciell dag. Det är nämligen internationella flickdagen, som Plan International var med i arbetet för att instifta. Vi vill lyfta att flickor har samma kapacitet som andra. Det är också ett sätt att fira styrkan hos flickor runt om i världen.

Emla och Jennie.
Emla och Jennie.

Under och kring flickdagen kommer Plan International att anordna så kallade take overs. Det är när en flicka tar över en ledande position i samhället under några timmar eller en dag. Leder möten, använder personens kontaktnät för att påverka och har ett utbyte av åsikter och tankar. Detta kommer att ske över hela Planvärlden på många olika sätt: på organisationer, företag och mediahus på lokal, nationell och global nivå, ibland även på webben.

Jag har fått möjligheten att delta på en take over i FN i Genève, i Schweiz, tillsammans med fyra andra tjejer från Zambia, Tyskland och Sverige som alla ska genomföra take overs.

Det känns fantastiskt och stärkande att få vara med om en sån här resa, men också pirrigt. Tänk att jag kommer att få göra en take over av Michael Møller som är självaste generaldirektören på FN:s kontor i Genève! Jag kommer troligen vara nervös, men det är något jag verkligen ser fram emot.

Jag kommer att berätta om hur det är att vara flicka i Sverige. I Sverige är vi alla lika enligt lag, men verkligheten skiljer sig ofta åt. Flickor måste kämpa mer för att få samma respekt som pojkar. Flickor mäts inte bara utifrån sina erfarenheter, utan också utifrån hur de ser ut, pratar och beter sig, vilket skapar ohållbara normer och orättvisa i många delar av samhället. Det tar sig bland annat uttryck genom sexuella trakasserier. Många flickor blir antastade i folkmassor såsom festivaler och konserter. Pojkar kan utan att egentligen reflektera över det, begå övergrepp på flickor, eftersom de har fötts upp i en kultur som objektifierar kvinnor.

Jag tycker det är viktigt för flickor att få möjligheten att höja sina röster och att vi har samma förmåga att vara en del av beslutsfattande och bryta förtryck. De globala målen för hållbar utveckling uttrycker tydligt att jämställdhet är grundläggande för att skapa en hållbar värld för alla.

Vi fem flickor kommer också vara på Plan International Genèves kontor. Två av tjejerna kommer att medverka i ett panelsamtal inför hundratals människor. Jag och Elma, som också kommer från Plan International Sveriges Ungdomsråd kommer få möjlighet att träffa den svenska ambassadören i Genève. Dessa dagar är ett tillfälle för mig att utrycka mina åsikter, lära mig mer om mänskliga rättigheter, beslutsprocesser inom FN-systemet och såklart att få nya vänner.

Följ vår resa på Plan International Sveriges Snap!

Följ oss på Snap!

Jennie Gustafsson, 17 år från Emmaboda

Från Borlänge till Tanzania på en sekund

PEACE & LOVE 2016. Plans Ungdomsråd var på Peace & Love i juli och visade upp Mitt Nya Hem – en 360-upplevelse där du kan kliva rakt in i ett av världens största flyktingläger  – och uppleva det ur ett barns perspektiv.

Vi hör tallrikslammer i bakrunden, datorn ligger på ett smuligt litet cafébord och det luktar nybryggt kaffe. Utanför är det mulet men folk har redan börjat röra sig mot festivalen. Jag befinner mig i Borlänge, en mellanstor stad i Dalarna här bor det 50 000 invånare allt som allt. I Nyarugusu bor det 100 000 barn.

Nyarugusu ligger i Tanzania där bor hundratusentals människor som tvingats lämna sina hem i Burundi där kriget är ett faktum. De värst drabbade är barnen. Där pågår i detta nu en tyst flyktingkris långt ifrån medias strålkastare. Vi vill att det ska finnas i folks medvetande. Sanna Wolff och fotografen Martin Hedström reste till Nyarugusu för att göra ett reportage i VR-format. Bilder och filmer i 360 grader som ger oss en inblick i deras vardag.

Under de senaste två dagarna har ett hundratal människor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och med olika erfarenheter fått besöka Nyarugusu utan att någon gång lämnat festivalområdet.

Vårt tält var inrett som ett tält i flyktinglägret och det lockade många nyfikna och engagerade besökare.
Vårt tält var inrett som ett tält i flyktinglägret och det lockade många nyfikna och engagerade besökare.

Det har varit en spännande och populär upplevelse för människor i alla åldrar. Känslan av att få prova någon annans skor för en stund verkar locka många.

Vi hade också i viss mån inrett vårt tält som ett tält i Nyragugusu för att skapa rätt miljö, även utan VR-glasögonen. Vårt mål och vår vision med att skapa en riktig stämning var att det skulle kännas att man har varit där och förhoppningsvis så ett litet frö hos människor. Vi hade blandade känslor av att stå i tältet, det kändes verkligt, allvarligt men också enormt stort att få sprida den här VR-upplevelsen Att vi fick vara med och sprida en tyst flyktingkris som aldrig syns i media är enormt stort. Att vi fick prata om barn som aldrig syns och som glöms bort gör att man växer som människa.

Vi testar ugali.
Vi testar ugali.

Hos oss kunde du inte bara prova VR-upplevelsen, utan också sätta dig på den vävda mattan och äta ugali (majsgröt) samt känna känslan av att bo i ett flyktingläger. Det skapade en riktig stämning och reaktionerna var blandade. Många har reagerat på att det smakar vidrigt och undrat hur mycket näring det finns i den. Många har också tänkt på hur mycket mat vi i Sverige slänger och hur mycket vi äter. Många små barn har reagerat på hur lite mat de får och frågat flera gånger om det bara är den maten de får. Det kul att vi har fått sådana reaktioner och det är precis det vi vill uppnå.

Det har varit jättekul och besökarna har gillat vårt tält och det tror vi beror dels på att VR är en så pass ny grej som många vill prova. Men också för att vi har inrett vårt tält så att det lockar mycket folk. Man kanske vill gå in och titta på bilden eller bara gå in för att prova. Men framför allt så är den här VR-upplevelsen unik därför att det är barnen själva som berättar, det är ingen annan som återberättar allt är från barnens perspektiv. Sen har jag också märkt att de andra som har VR har en film som man får se och sen är det klart, medan man i den här får gå vart man vill och förflytta sig runt.

Plats på scen.
Plats på scen för Mia och Maja.

När besökarna har gått från vårt tält har de haft någonting med sig i bakhuvudet och det tror vi är en bra början. Vi vill så ett frö i folks medvetande och låta det växa själv.

Av: Maja, Alexander och Jona, Plan International Sveriges Ungdomsråd (PUR)

Läs mer om ungdomsrådet här
Följ oss gärna på Instagram!

Testa gärna 360-upplevelsen själv här.

Ungas inflytande i humanitärt arbete diskuterades i New York

Unga mellan 15-24 år är globalt sett en stor demografisk grupp. Men det är också en grupp som ofta förbises och sällan får sin åsikt hörd. Oftast när unga ses som aktörer är det som problemskapare eller rebeller. Men detta kanske håller på att förändras?

I maj i år genomfördes världens första World Humanitarian Summit, en FN-konferens som samlade ett stort antal humanitära aktörer. Under mötet antog ett 60-tal stater, FN-, utvecklings- och barnrättsorganisationer samt företag ett fördrag om hur vi tillsammans och koordinerat kan involvera unga människor i humanitärt arbete. Plan International är en av dessa aktörer.

IMG_7594

Det är ett stort steg att erkänna unga människors inneboende kraft och förändringspotential. Fördraget lyfter vikten av att unga människor får inflytande i de beslut som berör deras liv. Deras medverkan behöver stödjas genom kapacitetshöjande insatser och för det krävs resurser, både mänskliga och ekonomiska, men också information om unga människors liv och hur de faktiskt kan bidra och har bidragit till en bättre värld. Unga människor kan på så vis bli förändringsagenter för en positiv och hållbar samhällsutveckling.

IMG_7574

Kristian FN

För mindre än två veckor sedan landade en inbjudan i min inkorg, om att åka till i FN i New York på det första uppföljningsmötet av fördraget. Som Youth Engagement Officer på Plan International Sverige arbetar jag med just ungas engagemang och inflytande, så självklart tackade jag ja. Så kom det sig att jag representerade hela Planfederationen på mötet som samlade fördragsmedlemmarna för första gången sedan World Humanitarian Summit. New York är en fantastisk stad, men det som lockade mest var att få diskutera vikten av att involvera unga, i självaste hjärtat av globalt beslutsfattande, Förenta Nationernas högkvarter.

IMG_7565

På mötet diskuteras hur vi kan ta våra viktiga åtaganden vidare, och fylla de vackra orden med konkret innehåll. Aya, en ung kvinna som två år tidigare var flykting i Egypten talade om vikten av att beslutsfattare tar tillvara på den eld som brinner i unga. Så hur involverar vi unga i alla nivåer av humanitärt arbete? Hur ser vi till att de får påverka det lokala arbetet, och samtidigt bereds plats på de möten där besluten fattas? Hur säkerställer vi att ungas röster även hörs i FN-salarna?

IMG_7598

Det Plan International bidrog till på mötet är vår stora erfarenhet av att involvera unga i utvecklingsarbete på lokal nivå, vår djupa kunskap om barns skydd och utbildning, flickors rättigheter, sexuell och reproduktion hälsa och ungas inflytande.

När de två dagarna har passerat kan vi konstatera att det finns mycket kvar att göra. Men också de stora framsteg det innebär att ett stort antal aktörer ser behovet av att arbeta koordinerat och systematiskt för att stärka ungas inflytande i humanitärt arbete. Det är glädjande att det här är ett fördrag som växer och lockar fler och fler aktörer att ansluta sig. Det är glädjande att Sveriges regering överväger att ansluta sig. Det är glädjande, eller snarare, det var på tiden att ungas engagemang äntligen tas på största allvar.

Av: Kristian Isaksson, Plan International Sverige

Mentorskap öppnar dörrar åt båda håll

Hejsan alla följare!

Vi i Plan International Sveriges Ungdomsråd (Pur) vill känna att vi har ett bra samarbete, kommunikation och utbyte med Planpersonalen. Där vi enkelt och framgångsrikt kan utbyta idéer och tankar med varandra om varandras arbeten och intressen. Därför har vissa av oss ”purare” ett slags mentor som vi kan göra detta lite extra med. Någon som är en liten kontakperson och en lite större och enklare väg in till Planpersonalen. Med mentorn pratar man lite extra och informerar om vårt arbete och den om sitt. Vi som purare tar med informationen och de eventuella frågorna till Pur och berättar vad som har hänt i mentorens arbete eller om Pur kan hjälpa till med något och detsamma för mentoren.

Jag (Ida) har en underbar mentor som heter Olivia! Vi har fått en mycket bra kontakt och många intressanta och givande diskussioner samt idéer! Vi har haft skypemöten och uppdaterat varandra när det händer saker och frågar när det är något någon vill ha hjälp med. I veckan har också Olivia kommit till min skola och föreläst, vilket var mycket givande och roligt att träffas och prata om allt. Vi hade det mycket trevligt och utbytte erfarenheter, historier och lärde känna varandra bättre. Jag fick jätte mycket bra tips för framtiden och fick höra mycket intressanta berättelser om hennes arbete!

Olivia gjorde besök i klassen

Eleverna på min skola var mycket positiva och blev mycket intresserade av Plan International efter Olivias härliga och givande föreläsning om hennes fina arbete.

Det var en mycket bra dag för att få en bättre kontakt och insyn i Planpersonalens arbete och de härliga människorna på Plan International. Jag kommer inom de närmaste veckorna åka till Olivia och vara med en dag i hennes arbete så som vi har planerat i nuläget vilket ska bli mycket kul och väldigt intressant. Något jag ser mycket fram emot!

Det här med mentorskapen gör så vi får ett bättre samarbete, kontakt och nytänkande idéer inom Plan International Sverige som leder till ett mer framgångsrikt och bättre arbete!

Av: Ida, Plan International Sveriges Ungdomsråd (Pur)

Plan Sveriges Ungdomsråd ger ringar på vattnet i Etiopien

Julia Grip
Jag (andra personen från vänster) möter ungdomar i Plans programområde SNNP för att välja medlemmar till Plan Etiopiens ungdomsråd

Hej, Julia Grip heter jag. Jag kom nyligen tillbaka från regionen SNNP- Southern Nations Nationalities and Peoples Region, i Etiopien. Där har jag varit för att plocka ut medlemmar till Plan Etiopiens nya ungdomsråd.

SNNP ligger i södra Etiopien. Det är ett av Plan Etiopiens fem programområden, där Plans Etiopiens projekt bedrivs. 18 ungdomar kommer att väljas till ungdomsrådet, tre från varje programområde och tre från ett av Plan Etiopiens projekt.

Jag och en företrädare för Plan Etiopien reste från Plans huvudkontor i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, till SNNP. Chefen för programområdet SNNP hade tillsammans med sin personal valt ut fem engagerade ungdomar som svarade mot kriterierna och ville vara med i ungdomsrådet.

Ungdomarna vi träffade kände till Plan och var delaktiga i Plans olika projekt i regionen. Jag inspirerades av ungdomarnas engagemang i Plan Etiopien och deras berättelser om hur Plans projekt hjälpt deras hemstäder. På mötet informerades ungdomarna om ungdomsrådet och intervjuades i grupp och individuellt. Sedan valde jag, företrädaren för Plan Etiopien och chefen för programområdet ut tre ungdomar som fick en plats i ungdomsrådet.

De tre ungdomarna från Plan Etiopiens projekt hade vi redan valt ut och med ungdomarna från SNNP är nu sex medlemar till ungdomsrådet klara. Fyra programområden till ska besökas. Nu ska jag berätta vem jag är och hur det kommer sig att jag jobbar här …

Hur hamnade jag här?

Julia Grip
Jag inne på Plan Etiopiens huvudkontor i Addis Abeba, Etiopien

Som tidigare medlem i Plan Sveriges Ungdomsråd (PUR) har jag bland annat pratat live på Faddergalan och representerat ungdomsrådet i Plans Sveriges styrelse. Efter PUR har jag jobbat ideellt i Plan Sverige parallellt med samhällsinriktade studier på universitetet. Under vårterminen 2015 praktiserade jag på Svenska ambassaden i Addis Abeba, Etiopien. Där fick jag kontakt med Plan Etiopien (Plan International Ethiopia). De var imponerade av det arbete Plan Sveriges Ungdomsråd utförde.

Som ett av Plans programländer vill Plan Etiopien nu starta ett ungdomsråd, liknande det vi har i Sverige! Plans Internationella globala strategi är att starta ungdomsråd i samtliga Plan länder till år 2020. Jag blev erbjuden att arbeta för Plan Etiopien och hjälpa dem att starta ett ungdomsråd. Den första perioden av projektet sträcker sig från oktober till december.

Nu har jag varit i Etiopien i en månad och mycket har hänt. Plan Etiopiens ungdomsråd kommer att kallas The National Youth Advisory Committee (NYAC). Letandet efter ungdomarna till NYAC har börjat och de första urvalsprocesserna är klara. Jag tänkte berätta om hur uppstarten av ungdomsrådet sett ut hittills.
Etiopien – ett stort land med annorlunda syn på ungdomar än i Sverige
Det bor cirka 86 miljoner invånare i Etiopien. Huvudstaden Addis Abeba har cirka 3 miljoner invånare. Jag arbetar på Plan Etiopiens huvudkontor i Addis Abeba. Utöver huvudkontoret finns fem programområden: Fyra ute i landet och ett är i huvudstaden Addis Abeba. I programområdena finns organisationens olika fältprojekt. Plan Etiopiens ungdomsråd, The National Youth Advisory Committee (NYAC) kommer att se annorlunda ut än Plan Sveriges eftersom det behöver anpassas till landets storlek, kultur och samhälle.

Synen på ungdomar är annorlunda än i Sverige. I många afrikanska länder finns en stor respekt för äldre i samhället. Att barn och unga kan bidra till samhället på samma sätt som en vuxen är inte självklart. Då Plan Etiopien liksom Plan Sverige arbetar med barn och unga känns det bra att organisationen tagit det här steget att inkludera ungdomar i sin verksamhet.

Jag och mina kollegor på Plan kontoret gör ”ving-tecknet" för att visa stöd för #Girl4President som synliggör Plan Internationals flicka kampanj, Because I am a Girl
Jag och mina kollegor på Plan kontoret gör ”ving-tecknet” för att visa stöd för #Girl4President som synliggör Plan Internationals flicka kampanj, Because I am a Girl

Syftet med ungdomsrådet

Plan Etiopiens ungdomsråd, NYAC, kommer som Plan Sveriges ungdomsråd att fungera som rådgivare både inom och utanför Plan organisationen. De kommer att sprida information om Plan Etiopien och bidra med ett ungdomsperspektiv i organisationen, i frågor som rör barn och unga.

Eftersom Plan Etiopien är ett programland kommer ungdomsrådet, NYAC, bestå av ungdomar från Plans fem programområden (Gambella, Amhara, Oromia, SNNP- Southern Nations Nationalities and Peoples Region, Addis Ababa). Ungdomarna i NYAC ska ges möjlighet att påverka och ha åsikter om hur Plan Etiopien arbetar och se till att Plans program i programområdena gynnar barn och unga.

NYAC kommer att bestå av 18 ungdomar i åldern 18-25. NYAC riktar sig till äldre ungdomar för att de måste ha möjlighet att åka ifrån sina hem. I Etiopien kan det vara knepigt för ungdomar under 18. I programområdena lever många unga under 18 år som inte kan läsa och skriva, vilket är ett villkor för att vara med i ungdomsrådet. Ungdomarna kommer till att börja med ha möten två gånger om år och platsen för mötena kommer att flyttas mellan programområdena. Första mötet kommer att bli i Addis Abeba på Plan Etiopiens huvudkontor.

Jag berättar om ungdomsrådet för ungdomarna i SNNP
Jag berättar om ungdomsrådet för ungdomarna i SNNP

Jag kommer under november och december att fortsätta resa till Plans programområden för att leta efter ungdomar till NYAC. Det känns kul att urvalsprocesserna är igång och det är bra att Plan Sveriges ungdomsråd kan inspirera andra Plan länder att starta liknande verksamheter.

Till Plan Sveriges Ungdomsråd: Keep up the good work!

Om ni vill nå mig och har frågor och synpunkter medan jag är här kan ni maila till: julia.grip@plan-international.org

Kolla gärna in Plan Etiopiens hemsida och Plan Etiopiens Facebook!

Av: Julia Grip, Plan International Etiopien