Katastrof i Sahel: Över 1 miljon barn i hungersnöd


En hungerkatastrof hotar Sahel-området i Västafrika, söder om Sahara. Nästan två miljoner barn riskerar att drabbas av akut matbrist. 15 miljoner människor i Sahel-området riskerar nu hungersnöd och nästan två miljoner barn under fem år kommer behöva behandling för akut undernäring.

Nu behövs akuta insatser för att rädda liv. FN beräknar att i värsta fall kan uppemot två miljoner barn drabbas av svält inom några månader. Plans omedelbara insatser innefattar bland annat skolmåltider, vård och näring till undernärda barn och utdelning av matkuponger.

Vill du stödja?

Sms:a ”katastrof” till 72910 och skänk 50 kr till arbetet i Sahel.

Eller, sätt in ett bidrag på något av våra 90-konton: Pg 90 07 31-1 eller Bg 900-7311. Märk inbetalningen ”Sahel”

Du kan också bli katastroffadder. Läs mer här!

Fortsatt oro i Sydsudan: tusentals i stort behov av mat, skydd och säkerhet

Flyktingar väntar på mat i Pibor och Adikira Ngare, bosatt i Likuangole. Foto: Plan

Läget är allvarligt i Sydsudan. Plan har personal på plats som hjälper till med bland annat mat och hälsovård. Så här berättar några familjer på flykt om situationen.

– Maten som vi fick idag är den enda vi har. Allt annat har plundrats. Angriparna plundrade våra kor och brände ner våra grödor, säger Mary Nyagolol, bosatt i Likuangole men nu flykting i Pibor i Jonglei, Södra Sudan.

Plan har i samarbete med World Food program i dagsläget distribuerat mat till minst 17 000 flyktingar i Pibor.

Byar brändes ner

Mary Nyagolol, 40 år gammal, var tvungen att fly Likuangole i gryningen med sin familj. Hennes man guidade henne och hans andra två fruar genom buskarna. Hon berättar att hennes styvson kidnappades under kvällen då de sprang för att rädda sina liv. De gömde sig i buskarna i en vecka och överlevde på vild frukt och kött.
– När vi fick höra om matdistributionen i Pibor gick jag först för att kolla och gick sen tillbaka för att informera hela familjen. Sen kom vi alla till Pibor för att registrera oss för mat. Våra byar har brunnit ner och vi har ingen plats att återvända till om vi inte får hjälp med husrum och mat, säger Mary.

Akut behov

Internationella organ på plats i Jonglei rapporterar att situationen i Likuangole är hemsk och att staden är i akut behov av hjälp. Rapporterna säger att alla byar har bränts ner och människor fortfarande lever i buskarna. Förutom boskapsrazzior, rapporteras också  flera fall av saknade och ensamma barn.

Mat och säkerhet är de största behoven för de interna flyktingarna. De behöver också någonstans att bo. I hela länet, räknar man med att 76 000 personer är i stort behov av mat, skydd och säkerhet.

Kongkong Kalayin, en 22-årig mamma till tre har återvänt från stället där hon och hela hennes släkt gömt sig. De fick livsmedelsbistånd för 26 personer i ett hushåll. Hon sa att de för närvarande sover under ett träd.
– Tack vare den mat vi fått, kommer vi att återvända till Likuangole och börja ett nytt liv där. Jag är glad över att mina barn har mat att äta idag.

Den lokala myndigheten i Pibor län uppmanar nu myndigheter att tillhandahålla flyktingarna med livsmedelsbistånd på sina ursprungliga bostadsorter. Plan var bland de första myndigheter att svara.
– Det här området är som en öken. Vi dricker och badar i flodvattnet. Många människor är rädda för att komma till oss och vi är tacksamma för att Plan har kommit och erbjudit sin hjälp , sa Josef Bagili, direktör i Gumuruk.

Plan distribuerar för närvarande mat till Gumuruk och Likuangole, med inriktning på 15 000 internflyktingar på varje plats under de närmaste två till tre månaderna.
– Vi planerar inte att gå tillbaka till vår by eftersom vi såg våra hus i lågor. Det fanns inget kvar när våra kor togs och barackerna brann ner , säger Adikira Ngare, bosatt i Likuangole som fick livsmedelsstöd i Pibor. Vi är villiga att återvända till Likuangole så länge vi får stöd.

Barn är mest utsatta

Barn är bland de mest utsatta. I Likuangole har skolorna bränts ner. Situationen i Pibor och Gurumuk är annorlunda. De fåtal skolor som finns är antingen upptagna av internflyktingar eller förstördes av plundrarna.

Ngachuro Kirerwa, 35, mor till sex barn, vars hela familj sover under ett träd i Pibor säger;
– Jag vill att mina barn ska gå i skolan men det är inte möjligt efter attacken. Jag skulle skicka några av dem till Juba om jag hade pengar så att de kan fortsätta att lära sig där. Jag vet inte om vi återvänder till Likuangole. Min man säger att alla säger att det bara är aska i hela byn.

Överallt i Pibor sover familjer under träd och deras barn utsätts för förkylningar och sjukdomar. Om situationen fortsätter är man rädd för att situationen ska bli värre under regnperioden i april och maj. Små barn ses leka runt matdistributionsställena eller badandes i floden. Vissa barn har nu fisk som en del av deras kost eftersom mjölk inte längre finns i och med plundrandet av kor.

 


Två år efter jordbävningen i Haiti

Två år har gått sedan den förödande jordbävningen i Haiti. Två år senare bor fortfarande 500 000 människor i tillfälliga boenden. Tiotusentals av dessa är barn och ungdomar.
– Haiti är en ung nation med ungefär hälften av befolkningen under 18 år. Det finns många utsatta ungdomar i riskzonen. Många i lägren saknar de mest grundläggande resurser som ordentligt stöd och skydd. Den här unga generationen behöver fortsatt stöd i utbildning och sysselsättning för att känna hopp inför framtiden, säger John Chaloner, Plan Haiti.

Läs mer

Plans arbete i Filippinerna efter stormen Washi

Foto: Plan

Den tropiska stormen som drabbade Filippinerna den 16 december förra året lämnade över 1200 döda och drabbade nästan 118 000 familjer. Över 80 000 familjer som evakuerats efter katastrofen är fortfarande hemlösa. Plan fortsätter att stödja de grundläggande behoven hos de tusentals människor som drabbats.
– Behovet är stort. Vi arbetar med de lokala myndigheterna, FN och andra humanitära aktörer för att nå ut till de mest utsatta grupperna, säger Carin van der Hor, Plans landschef i Filippinerna.

Läs mer om Plans arbete i Filippinerna

Katastrofen i Filippinerna

Foto: Plan

Uppskattningsvis har 26 928 familjer eller 142 961 människor drabbats av katastrofen i Filippinerna. Omkring 46 561 människor bor tillfälligt i evakueringscenter. Hjälp oss hjälpa! Sms:a Katastrof till 72910 och bidra med 50 kr. Eller sätt in ett bidrag på våra 90-konton (Pg 90 07 31-1 eller Bg 900-7311), märk inbetalningen med ”Filippinerna”. Fler sätt att hjälpa.

Läs mer om vad Plan gör på plats

Med katastrofinsatser som livräddning

John, Liliana, José och Susan. Foto: Plan

Utanför Colombias tredje största stad Cali träffar jag fyra unga medlemmar från en frivilliggrupp från orten Timba som arbetar katastrofförebyggande och med direkta katastrofinsatser som livräddning. Gruppen har 23 medlemmar i åldern 14- 51 och lyder under civilförsvaret, vilket är obligatoriskt om man vill engagera sig i denna typ av arbete. Gruppen leds av John 21 år, som berättar att de träffas varje fredag i ett par timmar för att öva, till exempel i första hjälpen och genomför fysträning som löpning. Man gör även gruppdynamikövningar. John säger att de älskar det de håller på med, ” vi gör detta för vårt eget samhälle och vi vet att vi gör nytta”.

Klimatet i denna region är tropiskt och det finns risker för bland annat översvämningar, jordskred, vulkanutbrott och jordbävningar. Men det finns även risk för andra typer av katastrofer. Susan berättar att det nyligen utbröt en svårkontrollerad brand i bergen och en kvinna rapporterades saknad. Susan deltog i sökandet och säger att hon är tacksam för den utbildning hon fått. Hon känner sig nu bättre rustad än tidigare för denna typ av uppdrag.

Jag berättar om Plans Sveriges klimatkampanj och hur svenska ungdomar engagerar sig i klimatfrågan. Vad tänker de om detta? Susan säger att hon vill skicka med till svenska unga att hon hoppas att de är medvetna om vad som händer i länder som Colombia där man påverkas av klimatförändringen i form av mer väderrelaterade katastrofer som till exempel häftiga skyfall.  ”Tyvärr kommer den även att drabba er i Sverige”, tillägger John, ”problemet är inte att klimatförändringen påverkar några idag utan att denna förändring kommer att påverkan alla i hela världen, så vi måste arbeta tillsammans”!

Gruppen har medlemmar i alla åldrar och det har fungerat ganska bra att komma överens och lyssna på varandra, men överlag tycker de fyra jag träffar att det är ganska ovanligt att äldre lyssnar och respekterar vad unga har att säga, de flesta äldre tror inte på ungas kapacitet. Till exempel så har denna grupp ordnat med många aktiviteter och man har ett eget hus där de träffas och övar. Trots detta så får de inte respekt av de vuxna. Mycket irriterande, särskilt när medelåldern i Colombia är låg, ca 28 år.  De flesta samarbetar inte, men unga är intresserade av att arbeta tillsammans, säger Liliana. Ett annat problem är att de flesta organisationer som arbetar med miljö och klimatfrågor är endast till för vuxna, avslutar John.

Plan arbetar tillsammans med båda barn, unga och vuxna med klimatfrågor och med att minska riskerna för katastrofer. Visa ditt stöd för vårt arbete – gilla vår facebooksida ”Stöd barnarbete”.

Text: Anna Garvander, Rådgivare katastrofförebyggande insatser på Plan Sverige

Plans arbete med katastrofförebyggande insatser

Efter 6 timmars bilfärd från Guatemala City, varav de två sista på rejält skumpiga vägar så är vi äntligen framme i Polochic.  Vägen har kantats av flera jordskred, vilka följt efter den senaste tidens kraftiga regn och på sina håll är vägen nästan inte framkomlig. Vägarbeten för att rensa bort stenar och lera pågår, men ju längre bort från huvudstaden vi kommer desto färre av dessa ser vi. Längs med vägen är det fullt av barn; på väg till skolan och barn som hjälper sina föräldrar med att bära ved och annat. Vi ser också många gamar som cirklar högt och som lockats av de sopor som delvis ligger gömda i djungeln i olagliga dumpningsplatser.

Guatemala är en världens fattigaste länder som regelbundet drabbas av svåra översvämningar och jordskred till följd av kraftiga regn. Dessutom ligger landet i ett område där drygt 75 procent av alla jordbävningar i världen registreras. Guatemalas utsatta läge, i kombination med den utbredda fattigdomen gör landet och dess befolkning mycket sårbara.  Polochic ligger i en fattig del av Guatemala som till övervägande del befolkas av en fattig ursprungsbefolkning. I Polochic arbetar Plan med att uppmärksamma invånarna på risker som finns i deras närområde och vad man kan göra för att söka minska dessa och hur man bättre kan förbereda sig.

Jag besöker byn Tampur där Plan stödjer en lokal katastrofhanteringskommitté. Gruppen har 15 medlemmar som ibland annat fått utbildning i första hjälpen och hur man evakuerar familjer. Manuel Tzibxol, gruppens ordförande, berättar att man varje år drabbas av svåra översvämningar,  i augusti  stängdes vägen till byn helt av på grund av vattenmassorna. Men byn fick ingen hjälp av de lokala myndigheterna, trots att gruppen ingår i det officiella systemet för katastrofhantering. Man märker även klimatförändringen här. För 40 år sedan drabbades man inte av översvämningar, men nu inträffar de årligen. Vi har inget val, vi måste anpassa oss, säger Manuel. Kristina Cha, den enda kvinnan i gruppen, tycker att fler kvinnor ska finnas i gruppen för att bredda arbetet. Om en katastrof inträffar är det viktigt att det finns kvinnor med kunskap som kan hjälpa andra kvinnor, säger Kristina.

Plan involverar även barnen i programmet och vi träffar Victoria och Milton, 13 år. De ser yngre ut än svenska tonåringar, vilket kan ha att göra med den utbredda undernäringen som bland annat påverkar barnens utveckling. De berättar om de olika riskerna som finns byn. Victoria säger att hon lärt sig att söka efter en säker plats, som ligger lite högre upp, när floden svämmar över. Det är farligt att bo nära floden, särskilt när vattennivån är hög är det inte säkert att vara nära, men jag vet hur man simmar, avslutar Victoria.

Plan Guatemalas Programchef, Jose Campang berättar att Plan kommer fortsätta stödja byn, bland annat med att försöka koppla ihop den lokala kommittén med ansvariga myndigheter och med att arbeta med frågor om katastrofer och beredskap i skolan, tillsammans med lärare och elever.

Text: Anna Garvander, Rådgivare katastrofförebyggande insatser på Plan Sverige

Manuel. Foto: Anna Garvander
Kristina. Foto: Anna Garvander
Hela gruppen. Foto: Anna Garvander
Victoria och Milton. Foto: Anna Garvander

Förebyggande katastrofarbete

Dan på Plankontoret i Santo Domingo förklarar hur de seismologiska linjerna går på ön Hispanola som Haiti och Dominikanska republiken delar. Dan arbetar med förebyggande katastrofarbete på Plan Dominikanska republiken, tidigare var han på Haiti.

Särskilt barn och ungdomar utbildas i hur man kan förbereda sig för en katastrof som till exempel en jordbävning eller översvämning under orkansäsongen. Katastrofer är ett ständigt hot här. Det är inte en fråga om de kommer utan när. Man utbildas också i vad man kan göra för att minska skadorna och vad som är viktigast att prioritera efter en katastrof. Dan berättade som ett gott exempel på att detta arbete ger resultat, att man i samband med orkanen Emily i augusti i år klarat sig utan hjälp utifrån och därmed kommit fortare tillbaka till normala vanor./Åsa Malmqvist