Maja, 17, generalsekreterare för en dag

Jag heter Maja, är 17 år och med i Plan International Sveriges Ungdomsråd. På internationella flickdagen skedde över 250 takeovers där flickor tog över ledande positioner i världen för en dag. Jag fick ta över Plan International Sveriges generalsekreterare. Så här var min dag.

08.40 Jag kommer till kontoret, lite nervös över att ta över Plan International Sveriges generalsekreterare. Tankar som dyker upp är vad gör en generalsekreterare? Vad kommer jag få göra? Jag går direkt till kaffemaskinen och funderar på om jag ska ta kaffe istället för varm choklad för att verka vuxen men tar en varm choklad och låtsas som att det är kaffe. Det är ändå en kaffemugg det är ingen som märker tänker jag.

photo-11-10-16-08-57-30
08.50 Anna Hägg Sjöquist kommer fram till mig. Vi hälsar på varandra (vi har träffats förut) och hon säger till mig att vi har ett möte klockan nio angående naturkatastroffen i Haiti.

09.00 Vi har ett möte angående läget i Haiti just nu där jag känner mig delaktig och kan ställa frågor samt föra en diskussion.

09.30 Vi går till Annas skrivbord där jag sätter mig bredvid henne. Där får jag ”ta över” hennes mail. Hon sitter bredvid mig och förklarar vad varje mail innebär och så får jag svara på det. Det var alltifrån kollegor i andra Planländer, mötesinbjudningar, reklam samt kollegorna i Plan Sverige.

11.00 Vi har ett möte kring den globala strategin som ska skickas till de högst beslutfattande inom Plan International (MA). Där får jag vara med och föra in åsikter kring uppbyggnaden etc. Det kändes enormt häftigt att få vara med och finputsa på något som kommer röra hela Plan International.

12.00 Lunchen äter vi under mötets gång, som generalsekreterare vet man inte vad ordet lunchrast betyder.

13.30 Vi går tillbaks till hennes skrivbord och kollar upp vilka kontakter jag vill maila till.

14.30 Jag ”inviger” flickadagen för Planpersonalen här i Sverige på deras personalmöte i köket. Där pratar jag om vikten att lyfta fram unga flickors åsikter samt att det har skett olika takovers runt om i världen, bland annat i FN.

15.00 Jag skriver ihop ett mail till olika kontakter Anna har med förhoppningen att de blir inspirerade av mig och vill lyfta fram unga flickor mer i sina jobb. Jag vill också uppmärkamma flickors situation i media och vill att fler och fler ska förstå vikten av att låta unga flickor få sin talan.

maja-generalsekreterare
16.00 Dagen är slut. Jag är jättetrött och jättetacksam över att få ha tagit över Anna Hägg Sjöquist plats för en dag. Jag har fått en klarare överblick på hur Plan International jobbar, mer än vad jag hade förut samt lärt mig vad en generalsekreterare gör. Det jag tyckte var bäst med dagen var att jag fick vara med och påverka mycket. Jag fick vara med och påverka kring den globala strategin och försöka påverka hennes kontakter att ta ställning för flickors rättigheter och inspireras av mig.

”Jag håller med Maja om att det här har varit en nyttig dag och jag är jätteglad att Maja faktiskt ber andra om att göra samma sak, så låt tjejerna ta plats” avslutar Anna Hägg Sjöquist generalsekreterare på Plan International Sverige.

Av: Maja Lundqvist, Plan International Sveriges Ungdomsråd

The first lady spoke on World aids day

The first lady Dr. Christine Kaseba giving her Speech. Foto: Plan Zambia
The first lady Dr. Christine Kaseba giving her Speech. Foto: Plan Zambia

DIREKT FRÅN ZAMBIA Plan Zambia in Chibombo joined the rest of the world in commemorating the World AIDS day on 1st December, 2012. 2012 world AIDS day (WAD) was very special because it was graced by the first lady Dr. Christine Kaseba.  The first lady has been championing a number of campaigns in the nation as well as outside the nation such as the fight against cervical cancer, gender based violence and HIV and AIDS. In her speech the first lady encouraged the young people to contribute to the fight against HIV and AIDS by practicing safer sex so that the nation can get to zero infection. Plan had an information desk at the event where information education and communication (IEC) materials were shared and distributed.

/Patricia Nangoyi i Zambia

Barn och ungdomar har rätt att delta och få sin röst hörd!

Idag är det den Internationella dagen för mänskliga rättigheter. En dag till för att fira mänskliga rättigheter samt ett tillfälle att uppmärksamma specifika rättigheter varje år. FN har valt temat för årets mänskliga rättighetsdag som handlar om inkludering och rätten att delta. Man betonar att alla människor, även; kvinnor, ungdomar, funktionshindrade, minoriteter, ursprungbefolkning, fattiga och marginaliserade människor, har rätt att få sin röst hörd och delta i politiska beslut.

Den 10 december 1948 antogs, av FNs generalförsamling, den allmänna deklarationen för mänskliga rättigheter. Detta dokument kom att lägga grunden för framtida mänskliga rättighetsdokument och konventioner. Mycket har hänt på 64 år, men mycket återstår att göra och förändra.

Den allmänna deklarationen gäller ALLA människor, barn som vuxna. Men eftersom barn ändå ofta hamnade i skymundan i diskussioner om mänskliga rättigheter bestämde FN år 1989 att anta en konvention specifik för barn; Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Enligt Barnkonventionen har barn alltid rätt att få delta, bli lyssnade på och få sin röst hörd i alla beslut som berör och påverkar dem. Detta är en av konventionens grundprinciper. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det vill säga, att ju äldre och mognare ett barn är desto större inflytande ska barnets åsikt ha i det slutgiltiga beslutet. Men även små barn måste bli lyssnade till. Trots det är det fortfarade vanligt att vuxna tar beslut utan att konsultera barn.

Vi på Plan anser att barns erfarenheter och åsikter är viktiga. Barn och ungdomar utgör mer än hälften av världens befolkning i utvecklingsländer. Därför har vi ett stort engagemang och arbete för barns deltagande. Egypten är ett exempel på hur Plan arbetar med barns deltagande.

I Egypten representerar ungdomar mellan 10-29 år 40 % av befolkningen. Trots att ungdomar är den största samhällsgruppen i landet exkluderas de. Den statliga policyn underminerar deras möjligheter att delta och engagera sig i sociala aktiviteter.  Efter 25 januari revolutionen 2011 förändras ungdomarnas situation drastiskt då ungdomar ifrån alla samhällsgrupper stod upp och bevisade sig vara aktiva samhällsmedlemmar, kapabla att förändra sitt samhälle och sin situation. Det finns dock fortfarande barn och ungdomar som är marginaliserade och som inte känner att deras åsikter räknas eller påverkar eftersom det saknas tillräckligt med plattformar för deltagande. Plan arbetar med att förändra denna situation genom att arbeta med lokala partners för att organisera ungdomsgrupper. I grupperna får ungdomarna utbildning i kommunikation, ledarskap, strategisk planering, planering och fördelning av resurser, metoder för utveckling av samhället osv. Plan stöttar och hjälper grupperna att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem genom att sätta upp ungdomsstyrelser som kopplas samman med samhällsutvecklingsorganisationer, ungdomscentrum och andra organisationer på nationell nivå. Plan har arbetat med ungdomsgrupper i Egypten i över 5 år och har idag 60 aktiva grupper med över 1000 engagerade ungdomar för samhällsutveckling. Varje grupp har gjort stor skillnad i sina byar och genomdrivit sina frågor och idéer för en bättre miljö, för att öka kunskapen om rättigheter och skapa kampanjer för att minska våld mot flickor och mycket mer.

Pojke som filmar TV programmet Hear Us Out, Egypten. Foto: Plan / Ahmad El-Nemr
Pojke som filmar TV programmet Hear Us Out, Egypten. Foto: Plan / Ahmad El-Nemr

Plan har även skapat mediegrupper med ungdomar i Egypten.  Det finns cirka 30 grupper med 3000 aktiva deltagare. Grupperna arbetar med massmedia, social media, teater och cirkus för att kommunicera och debattera olika teman. Bland annat har man skapat ett TV program, Hear Us Out, som är väldigt populärt och som sänds över hela landet. I programmet presenterar och pratar ungdomsgrupper om frågor som berör dem. Exempel som teman som tagits upp är demokrati, våld i skolan, barnäktenskap, handikappades rätt, gatubarn osv. Flera miljoner människor tittar och berörs av sändningarna.

Vill du veta mer om Plans arbete i Egypten?

Plan påverkar beslut på internationell nivå

BARNRÄTTSVECKAN I NEW YORK Mellan den 8 oktober – 28 november är FN:s Generalsförsamlings tredje utskott samlat för att diskutera och fatta beslut kring sociala och humanitära frågor samt mänskliga rättigheter. Plan är på plats för att påverka språk och innehåll i de resolutioner som arbetas fram som handlar om barns rättigheter. Till hjälp använder sig Plan av redan existerande dokument och rapporter inom människliga rättigheter som berör barn. Tanken är att resolutionerna, som i sig bara är viljeyttringar och riktlinjer för stater, ändå ska få ett så slagkraftigt innehåll och språk att det påverkar staters handlande.
Det tredje utskottet består av samtliga FN:s medlemsländer. Även särskila rapportörer, kommittéordföranden och oberoende experter deltar i diskussionerna. Sveriges delegation i utskottet består av personal från svenska representationen i New York och tillresande personal ifrån Utrikesdepartementet.

Den här veckan 15 oktober – 19 oktober kallas barnrättsveckan eftersom det kommer hållas speciella sammanträden och sessioner kring just barns rättigheter. Den huvudsakliga barnrättsresolutionen (även kallad omnibus-resolution) diskuteras varje år. I år är rättigheter för barn från ursprungsbefolkningar huvudtema. Generalsekreterarens rapport 2012 om Barnkonventionens status i världen behandlar detta tema och kommer vara till stöd vid lobbyarbetet för resolutionen. Rapporten ger rekomendationer till medlemsstaterna där rätt till utbildning för barn från ursprungsbefolkningar får en central roll. Speciellt talas om stöd för utbildning för flickor, unga tjejer och kvinnor. Även frågor såsom våld i skolan, genusbaserat våld (inklusive skadliga traditionella sedvänjor), sexuell exploatering och trafficking tas upp i rapporten, vilka är problemområden som Plan driver väldigt tydligt. Läs mer om Plan Sveriges kampanj för flickors rättigheter

Två andra resolutioner som Plan kommer att arbeta aktivt för under barnrättsveckan är resolutionen om förbud av kvinnlig könsstypning samt resolutionen om födelseregistrering. Vi på Plan Sverige är extra måna om resolutionen om förbud av könsstympning där vi ser en stor utmaning att finna formuleringar som inte bara stannar på lagstiftningsnivå utan ger konsekvenser för staters agerande och förändringar av attityder i samhället. Det krävs att stater aktivt arbetar för att bryta skadliga sedvänjor och destruktiva attityder kring könsstympningsfrågan. En resolution om förbud av könsstympning kan komma att stärka andra mer juridiskt bindande dokument såsom Barnkonventionen och Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, även kallad Kvinnokonventionen.
Ordförande för FNs barnrättskommitté, Jean Zermatten, och specialrapportören om våld mot barn, Marta Santos Pais, kommer under veckan att rapportera till Tredje kommittén angående sitt arbete under året. Plan har ett särskilt nära sammarbete med Marta Santos Pais i arbetet för att förhindra våld mot barn. Specialrapportörens mandat kommer att gå ut inom kort och Plan vill påverka att mandatet ska förlängas och att hennes arbete ska finansieras av FNs budget snarare än av statliga och enskilda givare. Jag vill veta mer om Marta Santos Pais arbete.

Millenniemålen: Vad händer efter 2015?

Bild från seminariet
FN-seminarium 24 september

Vi närmar oss 2015, slutet för millenniemålen. Hur långt har vi kommit, vilka problem står vi inför och vad händer efter 2015? Det var frågor som diskuterades på FN-förbundets seminarium På FNs agenda i Stockholm igår.

FN-förbundets ordförande, Aleksander Gabelic, inledde seminariet i positiv anda. Den extrema fattigdomen har halverats sedan 1990, inskrivningen av barn i skolan har ökat från 58% till 76% från 1999 till 2012 och avhoppen har minskat. Man har också lyckats halvera den andel människor som saknar tillgång till rent dricksvatten vilket var ett av delmålen. Situationen i världen är bättre än många tror, menade Aleksander.

Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, gav däremot en annan bild. Hon menade att den ekologiskt hållbara utvecklingen, som räknas till millenniemål nummer sju, har gått bakåt. Istället för att halvera mängden miljöfarliga utsläpp sedan 1990 har man ökat dem. Det är ett stort problem eftersom klimatförändringar och rubbade ekosystem även underminderar de andra millenniemålen. Exempelvis kan översvämningar eller skogsavverkningar skapa fattigdom och hunger och sprida sjukdomar som ökar barnadödligheten. Även människors boenden och skolor, som är en förutsättning för utbildning, kan förstöras. En grundorsak i misslyckandet för ekologisk hållbarhet ligger i stora ekonomiska intressen, menade Maria. Och visst är det så. Kan vi få ledande företag, stater och den vanlige människan att prioritera miljövänliga energikällor trots ökad kostnad? Kan vi hindra att man fiskar slut havet på viss fisk trots att efterfrågan är hög?

Seminariet lämnade många frågor: Vad händer nu? Vilka prioriteringar sker efter 2015? I FN påbörjas en process om hur milleniemålen ska leva vidare. Ett förslag handlar om att skapa mål för hållbar utveckling. I detta inkluderas social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. Den ena aspekten är beroende av den andra.

Alla milleniemål påverkar också barns situation. Milleniemålens framtid är därför viktig i arbetet med barns rättigheter. Trots att vi kommit långt inom vissa områden finns det mycket att arbeta vidare på. Även om fler barn går i skolan än någonsin uppskattar man att ca 60 miljoner barn fortfarande inte har tillgång till utbildning. Även om jämställdhet i grundskolan har ökat möter många flickor fortfarande hinder för utbildning på grund av könsdiskriminering, barnäktenskap eller graviditet.

Vi på Plan vill bidra till slutspurten på millenniemålen så klart, därför storsatsar vi nu på kampanjen Because I am a girl för att ge flickor möjlighet att ta sig ur fattigdom genom att fokusera på utbildning. När man satsar på en flicka gynnas hela samhället. För mer info om vår kampanj för flickors rättigheter, se plansverige.org/flicka.

Linnéa Jimenez

1 budget, 7 år, 2 miljarder barn

PLAN SVERIGE OCH EU Just nu avgörs hur EUs långtidsbudget för 2014 – 2020 ska fördelas. Plan är oroade då barns rättigheter inte ser ut att prioriteras i de senaste förslagen kring budgeten. Plan Sverige försöker ändra på det genom att påverka den svenska regeringen och svenska EU-parlamentariker.

Barn utgör en tredjedel av världens befolkning, och mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländer. Därför är det viktigt att man främjar och skyddar barns specifika rättigheter. Barns fattigdom ökar världen över och att inte prioritera investeringar i exempelvis utbildning, hälsa och socialt skydd innebär långsiktigt negativa konsekvenser för barnen och samhället. Studier visar till exempel att det kan bidra till minskad produktivitet globalt.

Plan kräver att EU lever upp till sina specifika åtaganden när det gäller barns rättigheter och ser till att EUs budget möjliggör insatser för och med barn även i framtiden. Vi har bl.a. uppmanat den svenska regeringen att säkerställa att det blir specifika budgetallokeringar för barns rättigheter och att barns rättigheter är väl integrerade inom utvecklingssamarbetet. Vi vill också att de säkerställer att minst 20 procent av utvecklingsbudgeten går till hälsa och grundutbildning.

Rosie Grenklo, samordnare för resursmobilisering.

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=jjz5aajZS2k&w=560&h=315]

Så ska flickor och pojkar skyddas från skadliga sedvänjor

Förra veckan deltog Plan Sverige på en expert konsultation där man diskuterade hur skadliga sedvänjor (harmful traditional practices) mot barn bäst kan bekämpas. Konferensens ägde rum i Addis Ababa och anordnades av Plan International (Plans FN kontor i New York och Plans regionala Afrika kontor/RESA) och FNs special rapporteur om våld mot barn (SRSG). Diskussionerna hölls kring betydelsen av att arbeta med nationella lagreformsprocesser som ett effektivit sätt för att förbjuda och angripa all typer av skadliga sedvänjor mot barn.

Runt om i världen utsätts miljontals flickor och pojkar för olika skadliga sedvänjor så som kvinnlig könsstympning, oskuldsprov, barnäktenskap, hedersmord, tvångsarbete/slaveri, tvångsmatning samt häxeri. Huvudslutsatserna från konferensen var för att bekämpa dessa sedvänjor måste man angripa grundorsakerna där lagreform, nära dialog med traditionella ledare samt mobilisering av civilsamhälles organisationer bör vara huvudangreppsätten. Man bör även skapa tillgängliga, barnvänliga rådgivningsstöd för barn på nationell nivå och anmäla och åtala förrövare och ge skydd till barn som utsätts för övergrepp.

Det som ständigt återkom under diskussionerna var att frågan inte längre är ett problem i några få länder utan att man måste se på frågan ur ett globalt perspektiv. Skadliga sedvänjor förekommer över hela världen och vi måste alla arbeta för att bekämpa sedvänjorna och skydda barnen mot övergrepp. I Sverige har t ex Regeringen nyligen presenterat en utredning om tvångsäktenskap där man föreslår att kriminalisera barn och tvångsäktenskap i Sverige (SOU2012:35).

Att få närvara på detta möte var otroligt intressant och lärorikt att få höra konkreta exempel på hur de program Plan Sverige stödjer kan stärkas för att bekämpa skadliga sedvänjor mot barn i alla länder där Plan arbetar.

Slutsatserna från mötet kommer att presenteras under i en tematisk rapport med konkreta rekommendationer för lagreform och effektiva angreppsätt för att bekämpa skadliga sedvänjor på den första internationella flick dagen, 11 oktober 2012.

För mer information

The ‘forgotten’ victims of violence

Plan is part of organizing a side-event[1] to the 20th session of the Human Rights Council on Thursday 21 June, cosponsored by the Nordic countries. The event is titled, “Children, the indirect victims of violence against women”. The objective is to expose child rights violations (particularly article 3; article 18; article 19; article 27 of the UN CRC) when children witness violence and raise the awareness on the long and short term consequences of violence against women and children.  In addition, all Nordic countries will issue a joint statement regarding violence against women.

This side event is an important step toward increasing the understanding of the effects on children witnessing violence.  Ultimately, the devastating effects of violence against women are generally recognized, however far less is known about the impact on children who witness a parent or caregiver being subjected to violence. These children – the ‘forgotten’ victims of violence – are the focus of the side event. Children who are exposed but not direct victims of violence have some of the same behavioural and psychological problems as children who are themselves physically abused. Several studies also reveal that children who witness violence are more likely to be affected by violence as adults – either as victims or perpetrators.[2]

 


[1] With the Working Group on Children and Violence (WG-CAV) of the International Action for Child Rights (formerly NGO Group for the CRC)

[2] Paulo Sergio Pinheiro, ‘World Report on Violence against Children’ (October 2006)

 

Objective:      Raise – awareness on the situation of children exposed to violence against women

In particular:

–    Expose the various children’s rights violations when children are exposed to violence (article 3; article 18; article 19; article 27 of the UN CRC);

–    Illustrate the short – and long – term consequences of violence against women on children

–    Promote the respect, protection and fulfillment of the rights of the child, without any form of discrimination;

 

 

Afrikas ”osynliga” barns rättigheter måste respekteras

Foto: Plan

Den 16 juni varje år uppmärksammas det afrikanska barnets dag. Dagen instiftades av Afrikanska Unionen år 1991 till påminnelse av de barn och ungdomar som sköts till döds under en protestmarsch mot apartheidbaserad utbildning i Sydafrika år 1976.

Dagen syftar till att sprida kännedom om afrikanska barns rättigheter och behov och sätta tryck på afrikanska stater så att de tar sitt ansvar för barns rättigheter. Varje år väljer den afrikanska expertkommittén för barns rättigheter och välfärd – det vill säga kommittén som har tillsyn över att den afrikanska barnrättsstadgan implementeras – ett särskilt tema och tar fram vägledande dokument för stater och det civila samhället. De framtagna dokumenten innehåller bland annat en analys av valt tema, dagens mål och förslag på aktiviteter som kan förbättra barns situation. Temat för år 2012 är barn med funktionhinder. Läs mer här!

Barn i Afrika med fysiska och psykiska funktionhinder diskrimineras, utsätts för skadliga sociala attityder och sedvänjor samt stigmatiseras (ett exempel är barn som är albino). Barnen lider av utanförskap. Ofta får de inte tillgång till utbildning, vård och psykosocialt stöd. De riskerar att utsättas för våld, mobbning och exploatering.

Barn med funktionhinder skyddas bland annat av FN:s Barnkonventionen (artikel 23) och Afrikanska barnrättsstadgan (artikel 13) som kräver att stater måste agera för att dessa barns rättigheter upprätthålls och att alla barn får leva på samma villkor.

I många av Plans programländer genomförs aktiviteter på lördag. Vi hoppas att dagen kommer lyfta fram bra diskussioner och bidra till att förbättra situationen för barn med funktionhinder i Afrika.

/Laure Abado, Plan Sverige

En pojkes borttappade identitet

Lorta, 13 år, drömmer om att bli fotbollsproffs.

SOFIA I THAILAND Lorta är 13 år och drömmer om att bli fotbollsproffs. Han tränar så ofta han får chansen på skolans fotbollsplan för hemma i byn Huairai uppe i bergen finns inga öppna ytor där man kan spela. Där är det branta bergsväggar och regnskog utanför knuten.

Jag är på besök i Lortas skola nere i staden Chiang Rai tillsammans med chefen för Plans program för födelseregistrering här i regionen, Arbe Pearpha. Han träffade Lorta på ett besök i Lortas by när Plan knackade dörr för att kartlägga hur många som är statslösa i regionen. Nu har Plan hjälpt Lorta med DNA-test för att sedan kunna ansöka om medborgarskap.
– Jag är den enda i min familj som inte har ett id-kort för min mamma tappade bort mina papper när jag var liten. Jag har varit ledsen för det, det får mig att känna mig annorlunda. Och när man blir äldre får man inga jobb, säger Lorta.

Runt 80 000 personer uppskattas vara statslösa i Chiang Rai-regionen. Som statslös tvingas man ta de lägst betalda, svarta jobben. Antingen som jordbrukare eller som drogkurir. Vi befinner oss mitt i den Gyllene Triangeln (gränsområdet mellan Thailand, Burma och Laos) där droghandeln står för en stor del av ekonomin. Trafficking av unga, statslösa flickor är också ett stort problem. De luras in i prostitution och säljs till bordeller i olika länder i regionen.

Lortas föräldrar är analfabeter, arbetar som lantarbetare och tjänar motsvarande 70 kronor om dagen. Det räcker inte för att försörja de fyra barnen.
– I framtiden vill jag hjälpa mina föräldrar och jobba extra som servitör på en restaurang, men det går inte utan id-kort. Sen när jag blir stor vill jag läsa på universitet och flytta ner till stan. Uppe i bergen finns ingenting att göra, säger Lorta.

Jag tar farväl av Lorta, önskar honom all lycka med sina planer och hoppas att hans id-kort blir klart snart. Den unga generationen från Thailands minoritetsbefolkningar håller på att flytta fram sina positioner. Då behöver de samma mänskliga rättigheter som alla andra.

Text och foto: Sofia Klemming Nordenskiöld, pressansvarig

Vill du göra en insats? Klicka på vår födelseapp på Facebook och våra sponsorer skänker 10 kr till arbetet med att födelseregistrera alla barn.