Ungas inflytande i humanitärt arbete diskuterades i New York

Unga mellan 15-24 år är globalt sett en stor demografisk grupp. Men det är också en grupp som ofta förbises och sällan får sin åsikt hörd. Oftast när unga ses som aktörer är det som problemskapare eller rebeller. Men detta kanske håller på att förändras?

I maj i år genomfördes världens första World Humanitarian Summit, en FN-konferens som samlade ett stort antal humanitära aktörer. Under mötet antog ett 60-tal stater, FN-, utvecklings- och barnrättsorganisationer samt företag ett fördrag om hur vi tillsammans och koordinerat kan involvera unga människor i humanitärt arbete. Plan International är en av dessa aktörer.

IMG_7594

Det är ett stort steg att erkänna unga människors inneboende kraft och förändringspotential. Fördraget lyfter vikten av att unga människor får inflytande i de beslut som berör deras liv. Deras medverkan behöver stödjas genom kapacitetshöjande insatser och för det krävs resurser, både mänskliga och ekonomiska, men också information om unga människors liv och hur de faktiskt kan bidra och har bidragit till en bättre värld. Unga människor kan på så vis bli förändringsagenter för en positiv och hållbar samhällsutveckling.

IMG_7574

Kristian FN

För mindre än två veckor sedan landade en inbjudan i min inkorg, om att åka till i FN i New York på det första uppföljningsmötet av fördraget. Som Youth Engagement Officer på Plan International Sverige arbetar jag med just ungas engagemang och inflytande, så självklart tackade jag ja. Så kom det sig att jag representerade hela Planfederationen på mötet som samlade fördragsmedlemmarna för första gången sedan World Humanitarian Summit. New York är en fantastisk stad, men det som lockade mest var att få diskutera vikten av att involvera unga, i självaste hjärtat av globalt beslutsfattande, Förenta Nationernas högkvarter.

IMG_7565

På mötet diskuteras hur vi kan ta våra viktiga åtaganden vidare, och fylla de vackra orden med konkret innehåll. Aya, en ung kvinna som två år tidigare var flykting i Egypten talade om vikten av att beslutsfattare tar tillvara på den eld som brinner i unga. Så hur involverar vi unga i alla nivåer av humanitärt arbete? Hur ser vi till att de får påverka det lokala arbetet, och samtidigt bereds plats på de möten där besluten fattas? Hur säkerställer vi att ungas röster även hörs i FN-salarna?

IMG_7598

Det Plan International bidrog till på mötet är vår stora erfarenhet av att involvera unga i utvecklingsarbete på lokal nivå, vår djupa kunskap om barns skydd och utbildning, flickors rättigheter, sexuell och reproduktion hälsa och ungas inflytande.

När de två dagarna har passerat kan vi konstatera att det finns mycket kvar att göra. Men också de stora framsteg det innebär att ett stort antal aktörer ser behovet av att arbeta koordinerat och systematiskt för att stärka ungas inflytande i humanitärt arbete. Det är glädjande att det här är ett fördrag som växer och lockar fler och fler aktörer att ansluta sig. Det är glädjande att Sveriges regering överväger att ansluta sig. Det är glädjande, eller snarare, det var på tiden att ungas engagemang äntligen tas på största allvar.

Av: Kristian Isaksson, Plan International Sverige

”Vuxna tror att de vet vad unga vill, därför struntar de i att fråga oss.”

Barnmakt - en metodbok om rätten till inflytande

Barnens egen lag, barnkonventionen, har fyllt 25 år. Sverige var ett av de första länder att ansluta sig till konventionen som bland annat säger att barn har rätt att delta i beslut som rör dem. Trots det visar en ny bok från Sveriges barnrättsorganisationer att barns rätt till delaktighet och inflytande ofta ignoreras.

Jag går hand i hand med min fyraårige son mot muséet Junibacken i Stockholm. Det är en stor dag och vi är på väg till ett viktigt firande. I dag för 25 år sedan antog FN konventionen för barnets rättigheter, eller barnkonventionen som vi brukar kalla den i Sverige. Nätverket för barnkonventionen, 45 organisationer som arbetar för att stärka barns och ungas rättigheter i Sverige, har bjudit in till boksläpp och tårtkalas.
Medan vi tar av oss ytterkläderna resonerar vi om det här med att vara barn eller vuxen och fyraåringen konstaterar att det är bäst att vara vuxen, för då får man bestämma. Men det verkar det vara så himla tråkigt att vara vuxen för då får man inte leka, säger han och springer iväg mot Pippis hus.

Själv får jag ett exemplar av boken ”Barnmakt, en metodbok om rätten till inflytande”, i min hand och börjar bläddra bland berättelser från barn och unga i Sverige. Många vittnar om känslan att inte få vara med, att vuxna bestämmer allt och att man inte blir lyssnad på. Så här säger två av dem som intervjuas i boken:
”Jag bor på ett ställe där en lekpark ska byggas om, med de vuxna bestämmer HELT hur det ska bli, och de ska inte ens vara där.”
”I slutändan känns det som att vuxna tror att de vet vad unga vill, därför struntar de i att fråga oss.”

Organisationerna bakom boken vill utmana oss vuxna om våra föreställningar om barn och hur vi ser på barns inflytande. De vill inspirera och ge konkreta verktyg för arbetet med att öka barns och ungas delaktighet och inflytande.

Ska det vara så svårt?

Enligt barnkonventionen har barn och unga både rätt att fritt uttrycka sina åsikter och att deras åsikter ska ”tillmätas betydelse”. Men verkligheten ser ofta annorlunda ut och vi vuxna är ofta ganska dåliga på att släppa in barn och unga.
Kristian Isaksson som jobbar med barn och unga på Plan Sverige, en av organisationerna bakom boken, tror att det engagemang som vi ser bland unga idag till stor del handlar om att man vill göra sin röst hörd. Och för vuxenvärlden handlar det om att skapa de rätta förutsättningarna.
– Ofta tänker jag att det handlar om att verkligen våga lyssna. Vi vuxna måste också kunna anpassa oss och skapa forum som passar barnen, språkligt, tidsmässigt och trygghetsmässigt.

Kanske är det inte krångligare än sexåriga Elis sätt att se på saken:
”Om barnen fick bestämma allt skulle det bli lite orättvist. Och om alla vuxna bestämer allting då blir det också orättvist. Men om båda bestämmer lite, då blir det inte orättvist.”

Av: Sanna Wolff, Plan Sverige

P.S. Håll utkik efter Boken Barnmakt – en metodbok om rätten till inflytande! Vi skriver mer när den finns tillgänglig.

Barn och ungdomar har rätt att delta och få sin röst hörd!

Idag är det den Internationella dagen för mänskliga rättigheter. En dag till för att fira mänskliga rättigheter samt ett tillfälle att uppmärksamma specifika rättigheter varje år. FN har valt temat för årets mänskliga rättighetsdag som handlar om inkludering och rätten att delta. Man betonar att alla människor, även; kvinnor, ungdomar, funktionshindrade, minoriteter, ursprungbefolkning, fattiga och marginaliserade människor, har rätt att få sin röst hörd och delta i politiska beslut.

Den 10 december 1948 antogs, av FNs generalförsamling, den allmänna deklarationen för mänskliga rättigheter. Detta dokument kom att lägga grunden för framtida mänskliga rättighetsdokument och konventioner. Mycket har hänt på 64 år, men mycket återstår att göra och förändra.

Den allmänna deklarationen gäller ALLA människor, barn som vuxna. Men eftersom barn ändå ofta hamnade i skymundan i diskussioner om mänskliga rättigheter bestämde FN år 1989 att anta en konvention specifik för barn; Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Enligt Barnkonventionen har barn alltid rätt att få delta, bli lyssnade på och få sin röst hörd i alla beslut som berör och påverkar dem. Detta är en av konventionens grundprinciper. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det vill säga, att ju äldre och mognare ett barn är desto större inflytande ska barnets åsikt ha i det slutgiltiga beslutet. Men även små barn måste bli lyssnade till. Trots det är det fortfarade vanligt att vuxna tar beslut utan att konsultera barn.

Vi på Plan anser att barns erfarenheter och åsikter är viktiga. Barn och ungdomar utgör mer än hälften av världens befolkning i utvecklingsländer. Därför har vi ett stort engagemang och arbete för barns deltagande. Egypten är ett exempel på hur Plan arbetar med barns deltagande.

I Egypten representerar ungdomar mellan 10-29 år 40 % av befolkningen. Trots att ungdomar är den största samhällsgruppen i landet exkluderas de. Den statliga policyn underminerar deras möjligheter att delta och engagera sig i sociala aktiviteter.  Efter 25 januari revolutionen 2011 förändras ungdomarnas situation drastiskt då ungdomar ifrån alla samhällsgrupper stod upp och bevisade sig vara aktiva samhällsmedlemmar, kapabla att förändra sitt samhälle och sin situation. Det finns dock fortfarande barn och ungdomar som är marginaliserade och som inte känner att deras åsikter räknas eller påverkar eftersom det saknas tillräckligt med plattformar för deltagande. Plan arbetar med att förändra denna situation genom att arbeta med lokala partners för att organisera ungdomsgrupper. I grupperna får ungdomarna utbildning i kommunikation, ledarskap, strategisk planering, planering och fördelning av resurser, metoder för utveckling av samhället osv. Plan stöttar och hjälper grupperna att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem genom att sätta upp ungdomsstyrelser som kopplas samman med samhällsutvecklingsorganisationer, ungdomscentrum och andra organisationer på nationell nivå. Plan har arbetat med ungdomsgrupper i Egypten i över 5 år och har idag 60 aktiva grupper med över 1000 engagerade ungdomar för samhällsutveckling. Varje grupp har gjort stor skillnad i sina byar och genomdrivit sina frågor och idéer för en bättre miljö, för att öka kunskapen om rättigheter och skapa kampanjer för att minska våld mot flickor och mycket mer.

Pojke som filmar TV programmet Hear Us Out, Egypten. Foto: Plan / Ahmad El-Nemr
Pojke som filmar TV programmet Hear Us Out, Egypten. Foto: Plan / Ahmad El-Nemr

Plan har även skapat mediegrupper med ungdomar i Egypten.  Det finns cirka 30 grupper med 3000 aktiva deltagare. Grupperna arbetar med massmedia, social media, teater och cirkus för att kommunicera och debattera olika teman. Bland annat har man skapat ett TV program, Hear Us Out, som är väldigt populärt och som sänds över hela landet. I programmet presenterar och pratar ungdomsgrupper om frågor som berör dem. Exempel som teman som tagits upp är demokrati, våld i skolan, barnäktenskap, handikappades rätt, gatubarn osv. Flera miljoner människor tittar och berörs av sändningarna.

Vill du veta mer om Plans arbete i Egypten?

The ‘forgotten’ victims of violence

Plan is part of organizing a side-event[1] to the 20th session of the Human Rights Council on Thursday 21 June, cosponsored by the Nordic countries. The event is titled, “Children, the indirect victims of violence against women”. The objective is to expose child rights violations (particularly article 3; article 18; article 19; article 27 of the UN CRC) when children witness violence and raise the awareness on the long and short term consequences of violence against women and children.  In addition, all Nordic countries will issue a joint statement regarding violence against women.

This side event is an important step toward increasing the understanding of the effects on children witnessing violence.  Ultimately, the devastating effects of violence against women are generally recognized, however far less is known about the impact on children who witness a parent or caregiver being subjected to violence. These children – the ‘forgotten’ victims of violence – are the focus of the side event. Children who are exposed but not direct victims of violence have some of the same behavioural and psychological problems as children who are themselves physically abused. Several studies also reveal that children who witness violence are more likely to be affected by violence as adults – either as victims or perpetrators.[2]

 


[1] With the Working Group on Children and Violence (WG-CAV) of the International Action for Child Rights (formerly NGO Group for the CRC)

[2] Paulo Sergio Pinheiro, ‘World Report on Violence against Children’ (October 2006)

 

Objective:      Raise – awareness on the situation of children exposed to violence against women

In particular:

–    Expose the various children’s rights violations when children are exposed to violence (article 3; article 18; article 19; article 27 of the UN CRC);

–    Illustrate the short – and long – term consequences of violence against women on children

–    Promote the respect, protection and fulfillment of the rights of the child, without any form of discrimination;

 

 

Plan på FN-möte för barns rättigheter

I dag den 20 juni anordnar Plan tillsammans med ett antal andra organisationer och stater ett event på FN i Genève för att kräva ratificering av det tredje tilläggsprotokollet till FN:s Barnkonvention om en internationell klagomekanism för barn!

Något som är centralt för efterlevnaden av barns rättigheter är att det finns en möjlighet för individer att kunna ställa förövare till svars då kränkningar skett. Det tilläggsprotokoll till barnkonventionen som antogs i december 2011 innebär att det skapas en möjlighet för barn att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté i Genève när deras rättigheter kränkts och de nationella rättsystemen misslyckats med att ge dem upprättelse. Men för att en sådan klagomekanism ska kunna bli verklighet krävs att tio av FN:s medlemsländer ratificerar protokollet, vilket innebär att det ska undertecknas av landets regering och godkännas av parlamentet. 22 länder har signerat protokollet men inget har ratificerat den. Sverige har inte signerat än.

/Laure Abado, Samordnare mänskliga rättigheter samt påverkan


Mer om dagens event följer på engelska:

Plan together with 12 other organisations have created an International Coalition called “Ratify OP3 CRC – International Coalition for the OPCRC on a Communications Procedure”. Plan is part of the steering group for the OP3-CRC Coalition and is represented by the Plan Geneva office and Plan Sweden.

The event “Ratification of the third Optional Protocol to the UN CRC on a Communications Procedure (OP3 CRC) – Making Children’s Rights a Reality” organised today 20 June 2012 between 18.00 and 19.00 at the UN is co-sponsored by the Permanent missions of Chile, Costa Rica, the Federal Republic of Germany, Finland, the Maldives, Peru, the Slovak Republic, the Republic of Slovenia, Spain and Uruguay, in collaboration with “Ratify OP3 CRC – International Coalition for the OPCRC on a Communications Procedure”.

This event aims to provide an opportunity for key actors, including States signatories to the OP3 CRC, the Committee on the Rights of the Child and civil society, to explain why ratification of OP3 CRC is important and provide updates on the ratification process at national level. It will also be the occasion to launch “Ratify OP3 CRC – International Coalition for the OPCRC on a Communications Procedure”.

Opening remarks by Mr. Branislav Lysák, Deputy Permanent Representative of the Permanent Mission of the Slovak Republic to the United Nations in Geneva
Speakers:
Ms. Yanghee Lee, Vice-Chairperson of the Committee on the Rights of the Child
Mr. Konrad Scharinger, Deputy Permanent Representative of the Permanent Mission of the Federal Republic of Germany to the United Nations in Geneva
Mr. Antti Rytövuori, Deputy Permanent Representative of the Permanent Mission of Finland to the United Nations in Geneva
Ms. Nicolette Moodie, Human Rights and Gender Liaison Officer, Gender and Rights Unit, UNICEF
Ms. Davinia Ovett Bondi, Save the Children, and Ms. Anita Goh, International Action for Child Rights, Co-Chairs of “Ratify OP3 CRC – International Coalition for the OPCRC on a Communications Procedure

Afrikas ”osynliga” barns rättigheter måste respekteras

Foto: Plan

Den 16 juni varje år uppmärksammas det afrikanska barnets dag. Dagen instiftades av Afrikanska Unionen år 1991 till påminnelse av de barn och ungdomar som sköts till döds under en protestmarsch mot apartheidbaserad utbildning i Sydafrika år 1976.

Dagen syftar till att sprida kännedom om afrikanska barns rättigheter och behov och sätta tryck på afrikanska stater så att de tar sitt ansvar för barns rättigheter. Varje år väljer den afrikanska expertkommittén för barns rättigheter och välfärd – det vill säga kommittén som har tillsyn över att den afrikanska barnrättsstadgan implementeras – ett särskilt tema och tar fram vägledande dokument för stater och det civila samhället. De framtagna dokumenten innehåller bland annat en analys av valt tema, dagens mål och förslag på aktiviteter som kan förbättra barns situation. Temat för år 2012 är barn med funktionhinder. Läs mer här!

Barn i Afrika med fysiska och psykiska funktionhinder diskrimineras, utsätts för skadliga sociala attityder och sedvänjor samt stigmatiseras (ett exempel är barn som är albino). Barnen lider av utanförskap. Ofta får de inte tillgång till utbildning, vård och psykosocialt stöd. De riskerar att utsättas för våld, mobbning och exploatering.

Barn med funktionhinder skyddas bland annat av FN:s Barnkonventionen (artikel 23) och Afrikanska barnrättsstadgan (artikel 13) som kräver att stater måste agera för att dessa barns rättigheter upprätthålls och att alla barn får leva på samma villkor.

I många av Plans programländer genomförs aktiviteter på lördag. Vi hoppas att dagen kommer lyfta fram bra diskussioner och bidra till att förbättra situationen för barn med funktionhinder i Afrika.

/Laure Abado, Plan Sverige

Internationell klagomekanism för barn

FN antog för första gången ett protokoll till konventionen om barnets rättigheter som gör möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève mot enskilda stater om deras rättigheter inte är skyddad nationellt och de har uttömt alla inhemska rättsmedel för att söka rättvisa. Det adopterades den 19e december 2011.
Plan Sverige har som Plan Internationals representant varit involverad i kampanjen sedan 2008 och har drivit frågan i Sverige sedan 2009.

Tilläggsprotokollet antas ratificera av tio medlemsstater innan det börjar gälla. FN: s officiella ceremoni för underteckning och ratificering har skett under FN: s råd för mänskliga rättigheter den 28e februari 2012 i Genève. Den var den första möjligheten för stater att underteckna protokollet. 20 stater har signerat. Det inkluderar Tyskland, Finland, Belgien, Mali och Brazil, men Sverige var inte med. Sverige har sedan tidigare accepterat andra internationella kommunikationsförfaranden och ratificerade Barnkonventionen redan 1990. Det förfarande som nu fastställs i det nya fakultativa protokollet är i linje med de internationella klagomekanismer som Sverige är redan del av.

Jag vill veta mer!

Internationell klagomekanism för barn

På Plan Sveriges Scribd-sida hittar du våra brev och rapporter.

Plan arbetar internationellt för att det ska finnas ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som ger barn möjlighet till individuell klagan. Det skulle stärka barns rättsäkerhet. Frågan ligger nu hos FN:s generalförsamlings tredje utskott,  som kommer att behandla frågan i november. Därefter är det generalförsamlingens uppgift att fatta beslut om tilläggsprotokollet ska antas eller inte. Om tilläggsprotokollet antas behöver det sedan ratificeras av tio medlemsstater innan det börjar gälla. Vill du läsa breven Plan har skrivit till regeringen och bland annat Carl Bildt i frågan hittar du dem på Plan Sveriges Scribd-sida.