Livet i skuggan av Boko Haram

Det här är ett flyktingläger där 65 000 människor som flytt Boko Haram i nordöstra Nigeria lever. Livet kan, inte oväntat, bli väldigt enahanda här. Att driva lägret så att människor får tillgång till åtminstone miniminivåer av hälsoservice, mat, vatten och sanitet, utbildning och skydd kräver samarbete och att alla aktörer gör sitt yttersta.

Utmaningar saknas inte; nedskärda eller ändrat innehåll på matransonerna från FN:s livsmedelsprogram på grund av minskad finansiering kan skapa frustration och stress, spänningar med lokalbefolkningen utanför lägret vars resurser (framförallt ved) flyktingarna konkurrerar om, språkliga utmaningar då flyktingarna oftast är hausa-talande och inte talar språken som talas i Kamerun, plötsliga sandstormar som kan få tält och tak på byggnader att blåsa av (det hände under vårt besök, som tur var blev ingen allvarligt skadad men en var lite omskakad när taket på huset intill lyfte och vi med sand i hår och kläder fick söka skydd i ett rejälare hus där lägeradministrationen höll till).

Boko Haram-krisen är en så kallad ”utdragen kris”. Liksom många andra flyktingkriser finns risk att människorna blir kvar i lägret i många år innan det går att säkert återvända eller integreras i det nya landet, om möjlighet någonsin ges.

De största behoven hos flyktingar och internflyktingar anses nu vara att de ska få tillgång till relevanta försörjningsmöjligheter, yrkesträning och inkomstgenererande aktiviteter. Detta är något som både kan öka deras förmåga att stå på egna ben och minska hjälpberoende, men är också viktigt ur ett psykosocialt perspektiv då de kan få större kontroll över den egna situationen.

Mitt i allt detta lever väldigt många barn vars liv och möjligheter påverkas enormt av åren i flyktinglägret. Särskilt utsatta är unga flickor som ofta riskerar att giftas bort tidigt då det anses vara ett skydd mot riskerna i lägret och en mun mindre att mätta i familjen.

Plan Internationals arbete med barnsäkra platser och att skapa tillgång till utbildning (många av barnen hade inte gått i skolan innan de flydde Nigeria) bryter den monotona vardagen och skapar rutiner och något roligt som händer i barnens liv.

Åldersanpassade aktiviteter så som fotboll (både flickorna och pojkarna spelade tillsammans! 🙂 ), teater, dans och teckning äger rum i de barnsäkra platserna. Parallellt ordnas träningar för föräldrar i ”good parent skills” som tar upp frågor så som varför våld mot barn och barnarbete kan skada barnet, goda hygienrutiner och vad som är viktigt för barns utveckling.

Volontärledarna (som själva är flyktingar) har fått genomgå utbildning i ”child protection” och vittnar om att allt fler föräldrar kommer på kurserna och att de är intresserade av att närmare följa sina barns utveckling och aktiviter i skolan såväl som i det barnsäkra centret.

Under 2018 ska vi nu fortsätta utveckla det här arbetet och även möjliggöra att ungdomar och föräldrar får tillgång till försörjningsmöjligheter som kan stärka deras självkänsla och göra dem mindre sårbara för framtida chocker.

 

Av: Mikael Wiking, maj 2018, i Minawaos flyktingläger, Kamerun