”Tyvärr är sätten att göra pengar på barn oändliga”

En flicka rullar cigaretter i Kadiri, Indien. Totalt beräknar man att omkring 1,7 miljoner barn arbetar med detta i Indien.

Nu är Musikhjälpen igång med sin årliga satsning, och årets tema – Barn är inte till salu – är oerhört angeläget. Det är dock viktigt att uppmärksamma att frågan handlar om långt mer än barnsexhandel. Barnäktenskap, barnarbete, barnsoldater – tyvärr är sätten att göra pengar på barn oändliga.  

Barn är särskilt utsatta och sårbara eftersom de är beroende av andra för sin överlevnad. Det är därför som FN:s barnkonvention, till skillnad från andra internationella konventioner om mänskliga rättigheter, inte bara nämner staten utan även föräldrar och samhällen i stort som ansvariga för barns välfärd. Men tyvärr lämnar barns utsatthet också utrymme för hänsynslösa människor världen över att utnyttja barn för sin egen vinning.

Det finns flera exempel på när barn används som handelsvara runt om i världen. Inom väpnade konflikter tvångsrekryteras barn som soldater eller till andra uppgifter. Barn används som billig arbetskraft i fabriker och gruvor eller säljs under slavliknande förhållanden som hembiträden. I många fattiga länder finns dessutom en uppsjö av barnhem och andra institutioner, där man tjänar pengar på barn.

En pojke arbetar som svetsare i Dhakas slum i Bangladesh.

Barnäktenskap – en transaktion med barn
Ett annat sätt att handla med barn är genom barnäktenskap. Barnäktenskap är vanligt förekommande i många länder och flickor i synnerhet drabbas hårt av sedvänjan. Över 47 000 flickor gifts bort varje dag och av alla kvinnor i världen över 18 år beräknas 720 miljoner ha ingått äktenskap innan de fyllt 18 år. En tredjedel av dessa blev bortgifta redan innan de fyllt 15 år.

Ofta förekommer olika former av betalning i samband med giftemålet. Brudpris och hemgift är två olika traditionella former av betalningar där flickan blir en slags handelsvara. Brudpris innebär att mannen, eller mannens familj, ger en summa pengar eller varor, exempelvis boskap, till flickans familj och eftersom han har betalat för henne blir hon också ”hans egendom”. Hemgift innebär att flickans familj betalar till mannens familj eftersom flickor har så pass lågt värde att det anses vara nödvändigt att komma med pengar för att ens kunna få en man.

Flickor i Nepal informeras om sina rättigheter av Plan International Nepals programenhet.  De lär sig bland annat om jämställdhet, sexualkunskap och – inte minst – barnäktenskap. I Nepal är det officiellt sett olagligt att ingå giftermål före 18 års ålder, men fattigdom, låga utbildningsnivåer och desperation gör att omkring 41% av alla flickor är gifta innan de nått den lagliga åldern.

Barnäktenskap har förödande konsekvenser på flickors liv och välmående – avbruten skolgång, ytterligare isolering i samhället, ökad risk för fysiskt och sexuellt våld och alltför tidigt barnafödande. Barnäktenskap är också en starkt bidragande orsak till att den vanligaste dödsorsaken i världen bland flickor 15-19 år är graviditetsrelaterade komplikationer.

Skydda barn genom att ge stöd till familjer och samhällen
Gemensamt för de olika formerna av handel med barn är att barnen separeras från sina familjer och samhällen – de miljöer som i de allra flesta fall är de absolut säkraste för dem. Barn som förs bort från sina familjer blir omedelbart mer utsatta och sårbara och deras utveckling eftersätts på ett sätt som kommer att bli mycket svårt att kompensera senare i livet.

Barn knyter en matta i Egypten. 2011 beräknade man att barnarbete påverkar omkring 3 miljoner barn i landet. Barnen tvingas ofta jobba långa dagar för att hjälpa till att försörja sin familj.

Därför har vi inom Plan International utvecklat en stödmodell som fokuserar på att hålla ihop familjer och ge stöd till hela samhällen. På så sätt bygger vi en trygg och säker miljö för barn. Genom att minska människors utsatthet och motverka att barn skiljs från sina familjer kan vi förbygga att barn blir handelsvaror – vare sig de gifts bort, blir barnsoldater, exploateras på nätet, hamnar på barnhem eller adopteras bort.

 

Av Annette Lyth, rådgivare för skydd av barn på Plan International Sverige

Utbildning på hjul – och svårigheten att ge alla en plats

Solen står nästan i zenit men vi befinner oss i skuggan av ett träd, på en öppen plats ett par hundra meter från ett stort internflyktingläger i utkanterna av Maiduguri i nordöstra Nigeria.

Intill oss finns en liten moské och utanför den har barnen börjat strömma till inför distributionen av skolmaterial såsom pennor, skrivböcker och väskor. Vi är här för att följa upp arbetet med en utbildningssatsning i regionen. Projektet går ut på att barn och ungdomar som drabbats av Boko Harams våld ska få en chans att komma in i ordinarie skolsystem igen.

Stämningen är förväntansfull och nyfiken i de raka leden av barn som ställt upp sig i väntan på att få sitt utbildningspaket. Stoltheten i att ha sin egen skrivbok och skolväska går inte att ta miste på hos barn vars föräldrar inte kan bekosta sådana saker. På platsen finns ingen riktig skolbyggnad, undervisningen hålls normalt under trädet och är en mobil utbildningslösning som Plan International använder.

En oförutsedd konsekvens av projektet är att antalet barn som kommer till lektionerna är fler än väntat, den tänkta målgruppen för de 10 skolorna var 1 000 barn, men är i praktiken runt 1 500 barn eftersom grannbarn och syskon som först inte planerades in i projektet också vill få chans att gå i skolan.

Konsekvensen blir att klasserna kan bli för stora och det finns inte utbildningspaket så att det räcker till alla. Därför ser vi nu över hur vi kan komplettera projektet med att engagera ytterligare några volontärlärare och införskaffa fler paket.

I nordöstra Nigeria är drygt 8 miljoner människor i behov av humanitärt stöd på grund av den extremistiska gruppen Boko Harams flera år långa terror, som resulterat i att folk ofta tvingats fly landsbygden och bo tillfälligt runt samhällen och städer där militären har kontroll. Självmordsattacker är vanliga och tvångsrekrytering och kidnappning av unga och barn hör till det människor flyr ifrån.

Plan International är med och möjliggör att barn kan få gå i skolan och att tonåringar får en möjlighet att lära sig ett yrke. I området är 2,9 miljoner barn i behov av utbildning men det internationella samfundet förmår bara nå 1,6 miljoner i nuläget på grund av säkerhetsläget och bristande finansiering.

Arbetet med att ge barnen tillgång till utbildning är mycket viktigt, framförallt eftersom det är en mänsklig rättighet i barnkonventionen, men även eftersom det förebygger konflikter och minskar risken för att barn och unga ska radikaliseras.

FN:s utvecklingsorgan UNDP slog nyligen i en rapport fast att utbildning och att kunna försörja sig är av stor vikt för att förebygga radikalisering till extremistiska terrororganisationer. Att Plan International kan bidra till det i Nigeria, där Boko Haram särskilt angripit skolor och lärare, är viktigt eftersom utbildningen stärker kritiskt tänkande och skapar motståndskraft mot mobilisering och radikalisering.

Slutligen finns också ett enormt värde i att Plan International prioriterar flickors lika rätt till skolgång genom att säkerställa att det även finns kvinnliga lärare i klasserna. Skulle inte de finnas skulle många föräldrar välja att inte låta sina döttrar gå till skolan.

Vi pratar med en av lärarna och hon berättar hur de unga tjejerna i klassen vågar anförtro sig till henne om saker de inte skulle våga prata med sina föräldrar om. De många svåra upplevelserna sätter sina spår hos både barn och vuxna i en sådan här utdragen kris.

Att kunna få möjlighet att bearbeta dem genom bland annat psykosocialt stöd är en annan viktig insats Plan International arbetar med i nordöstra Nigeria och det är efter vårt besök helt klart att det arbetet behöver få fortgå.

 

Av: Mikael Wiking – Programsamordnare DRM, Plan International Sverige