Dag 4 – Mot risfälten!

Idag var det dags för oss att lämna Hanoi och det gjorde vi i tre olika grupper. Vi hade alla olika slutdestinationer och vi ser fram emot att stråla samman igen på torsdag för att få ta del av allas erfarenheter men så länge får ni hålla till godo med min lilla grupps öden och äventyr.

Här köper vi lite drakfrukt

Vi är inte så många i min grupp, bara Beata, Karin och jag. Med oss har vi min kollega Mr. Chinh och vår chaufför Mr. Thanh. Vi styrde kosan mot bergen i gränsen till Kina. När vi lämnat Hanoi bakom oss ersattes den bullriga stadsmiljön av risfält. Vi var alla tre lika fascinerade av att det mitt i risfälten fanns gravstenar. Ännu mer förskräckta blev vi när Mr. Chinh bekräftade våra farhågor om att man efter 3 år gräver upp gravarna och plockar upp benen av den avlidne och sedan placeras dessa i ett fint monument. Mr. Chinh sa dock att denna tradition håller på att dö ut i städerna men att den fortfarande praktiseras på landsbygden.

Vår väg kantades även av vattenbufflar, höns, små hundar och gulliga grisar. Det är skördetid just nu så det var många som arbetade på åkrarna med att skörda riset och vi såg det ligga och torka längs vägarna.

Mr. Chinh såg till att stanna längs med vägen så att vi fick smaka på färgstark drakfrukt och söta små bananer som tidigare enbart varit reserverade för kungen. Dagens lunchrestaurang bjöd på både det ena och andra att beskåda, bla ett oidentifierbart stycke kött och en massa flaskor med diverse ormar, ödlor och bin i. Vi beslöt att beställa så gott som uteslutande vegetariskt i form av tofu, omelett, ris och vårrullar. Hur gott som helst! Efteråt fick vi däremot ett grönt te som vi nog alla lät vara kvar i koppen när vi rullade vidare på vår färd.

Risfält i bergen

Med stopp på en pagoda (buddistiskt tempel) och diverse stopp för att fånga det fantastiska landskapet så hann det bli kväll innan vi kom så pass högt upp i bergen att vi närmade oss Plans område. Men vad gjorde det när vägen bjöd på vattenfall, terrassodlingar med ris, höga berg och vidunderliga vyer. Dock var vägen kanske lite onödigt smal och kurvig på sina ställen för möten med svenska mått mätt men vår duktiga chaufför klarade av det galant!

Kvällen spenderades i regionens huvudstad som vi nog alla tre förvånades över var så pass stor. Vi hade förväntat oss ett hotell och inget mer men vi klagar inte, om vi skulle göra det är det kanske på planeringen av hotellrum eftersom själva rummet är riktigt rymligt men badrummet är så pass litet att det bara får plats med en Stockholmsdusch! Vi skrattade gott åt den som låg bakom detta.

Vi hörs snart igen!
Johanna
Reseledare från Plan International Sverige

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *