Ung kärlek – det kan vara komplicerat

Purity och Saviour är två förälskade tonåringar från Zambia. Men att vara gift och ha två barn när man bara är 16 år gammal kan göra tillvaron ganska komplicerad.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=7rqhtXBpjSc]

När Purity upptäckte att hon var gravid beslöt det unga paret för att gifta sig efter påtryckningar från omgivningen. De slutade skolan.

– Jag visste inte att man kunde bli gravid av att ha sex, berättar Purity. Jag hade inte fått någon information om det, det var ingen som hade berättat det för mig.

Hon oroar sig för att deras livssituation gör att de inte kan uppfylla sina drömmar.

Program som stärker flickor
Plan jobbar för att höja unga flickors kunskap och sexuell och reproduktiv hälsa och att utbilda samhällen om barnäktenskap. I det arbetet ingår också att ge stöd till tonårsmödrar så att de kan fortsätta sin skolgång och få en yrkesutbildning.

Nu jobbar Purity i en affär som ingår i Plans Girls Economic Empowerment Project. Programmet ger stipendier för yrkesutbildning, yrkesvägledning, affärskunskap och entreprenörsskap.

Totalt är det 15 miljoner flickor globalt – en del så unga som 8 år – som varje år gifts bort mot sin vilja.

Läs mer om Plans arbete för att förebygga och förhindra barnäktenskap

”Jag hoppas att min yngre syster inte kommer behöva gå igenom samma som jag”

Nkatha

Idag är den internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Men trots att traditionen är förbjuden i många länder praktiseras den fortfarande. Nkatha* är en av de unga kvinnor som drabbats. 

Sextonåriga Nkatha minns bara vaga detaljer från den dag då en okänd kvinna kom till huset där hon bor. Det är sju år sedan idag.

Min mormor ropade på mig att jag skulle komma ut för att hon ville berätta en sak. Jag minns att jag var mycket rädd och jag önskade att jag hade kunnat springa iväg. Sedan blev jag fasthållen av två kvinnor, varav den ena var min moster. Vi var i ett svagt upplyst rum. Så kände jag plötsligt en väldigt skarp smärta. Jag försökte skrika men blev tillsagd av min moster att vara tyst. Det var över på bara några minuter. Smärtan var enorm. Jag bars iväg och de la mig i min säng och min moster stannade hos mig i huset.

Senare gratulerade min mormor mig och sa att jag hade varit modig. Hon sa att jag nu var en kvinna, men jag vägrar att se det på det sättet. En del av min kropp togs ofrivilligt ifrån mig. Ingen frågade om jag ville bli omskuren eller inte, de gjorde det för att det var rätt i deras ögon. Men mina rättigheter kränktes och det finns ingenting jag kan göra för att förändra det som har hänt. Själv är jag helt emot könsstympning och jag hoppas att min yngre syster inte kommer behöva gå igenom det jag gjort.

Nkatha var bara nio år när hon blev könsstympad, som en del av traditionen i hennes hemtrakter på den kenyanska landsbygden. Könsstympning är förbjudet enligt kenyansk lag men utförs fortfarande på många håll i landet.

– Många familjer upplever ett starkt socialt tryck att låta könsstympa sina döttrar. Det finns en förställning om att hon annars aldrig kan bli kvinna på riktigt. Men med könsstympningen följer många hälsorisker och för många också ett dagligt fysiskt lidande, säger Sara Österlund, rådgivare för barns och ungas sexuella och reproduktiva hälsa på Plan Sverige.

Det här gör Plan

Flickor som Nkatha behöver ofta hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser och de långsiktiga negativa effekter som följer på könsstympningen. I Kenya och flera andra länder ger Plan psykosocialt stöd till drabbade flickor. Plan bedriver också ett omfattande preventivt arbete med att förändra de normer och attityder som upprätthåller den skadliga sedvänjan.

I kampen mot könsstympning samarbetar Plan med många olika aktörer, inte minst med de traditionella och religiösa ledare som är tongivande i de samhällen där många utsatta flickor bor. I Tharaka Nithi i östra Kenya samarbetar Plan med byäldste för att få deras stöd och på så sätt möjliggöra förändring. Dessa inflytelserika lokala ledare har själva fördömt könsstympning som tradition och bland annat uppmanat skolor att utbilda eleverna i farorna som kan följa med traditionen. Samarbetet med lokala ledare innebär förhoppningsvis även att den nationella lagen mot könsstympning som redan finns på plats stärks och följs.

*Nkatha heter egentligen något annat, namnet är taget för att skydda hennes identitet. Nkatha går i skolan och vill utbilda sig till läkare.

Av: Sanna Wolff, Plan Sverige


Vad är kvinnlig könsstympning?

Kvinnlig könsstympning är en procedur där man medvetet avlägsnar eller skadar delar av det kvinnliga könsorganet, utan medicinska motiv. Könsstympning kan orsaka svåra skador och livslångt lidande och utgör en extrem form av diskriminering av flickor och kvinnor. Fler än 125 miljoner flickor och kvinnor i världen lever med följderna av könsstympning.
Källa: WHO och Plan.

Arbetet mot barnäktenskap drivs på flera nivåer samtidigt i Pakistan

ungdomsgrupper pakistanI Pakistan jobbar Plan med projektet Plan Pakistan Child Marriage (Prevention) Initiative, vilket finansieras av Svenska Postkodlotteriet och även av de medel som vi i Sverige har samlat in via våra flickafaddrar. Det övergripande målet är att minska antalet barnäktenskap med 30 % i tre områden i södra Punjab i Pakistan. Vi besöker en av byarna för utvärdering och uppföljning av projektet. Här har Plan bland annat etablerat 12 Youth Friendly Communities, vilket är en form av ungdomsgrupper som drivs av volontärer som utbildats av Plan och som i sin tur ska handleda ungdomarna.

– Innan jag gick med i Plans ungdomsgrupp visste jag inte vad jag hade för rättigheter. Men nu vet jag, och tillsammans med de andra flickorna i gruppen har vi lärt oss hur vi ska hitta lösningar på våra problem och hur vi ska argumentera för vår sak, berättar Mehwish Jan som är 23 år.

Ungdomsgrupper ger ökad medvetenhet

Gruppen har funnits i närmare ett år och har ett 15-tal mer eller mindre aktiva medlemmar. Volontärerna undervisar ungdomarna i s.k. livskunskap (Life skill based education), vilket syftar till att ge ungdomarna en bättre förståelse för vilka rättigheter de har och förhoppningsvis ge dem en bättre självkänsla och ökad medvetenhet. Vissa av ungdomarna utbildas också till handledare så att de kan vidareförmedla vad de lärt sig i andra sammanhang.

Flickorna berättar att vissa föräldrar varit skeptiska till dessa center.

– Mina föräldrar var mycket tveksamma. De trodde att jag skulle bli alldeles för modern och att jag skulle börja klä mig i jeans och ha annorlunda åsikter, berättar Memona, 24 år, som vanligtvis besöker centret flera gånger i veckan.

Memona bor i byn tillsammans med sina föräldrar och sina två bröder och två systrar. Hon menar att många föräldrar verkar tycka att det är ok att låta flickorna vara med. Det är värre för dem som gifter sig.

– Jag har en vän som kom hit ofta förut, men nu har hon gift sig och nu får hon inte för hennes man säger nej.

Hon är dock övertygad om att detta inte kommer hända henne, eftersom hon nu vet hur hon ska argumentera på ett övertygande sätt och få föräldrarna att vänta med att gifta bort henne. De andra flickorna instämmer. De är överens om att den största fördelen att vara med i Plans ungdomsgrupper är att de blivit starkare som grupp och mer kunniga om sina rättigheter.

Teaterföreställning öppnar för diskussion

När vi besöker pojkarnas ungdomsgrupp får vi bland annat vara med på en interaktiv teaterföreställning om barnäktenskap, som framförs av en grupp unga vuxna som tillsammans med professionella skådespelare och pedagoger skrivit flera olika pjäser på temat barnäktenskap.

TeaterföreställningHela byn bjuds in för att delta och diskutera problematiken kring barnäktenskap, och föreställningen tas väl emot av de nära 200 besökarna. De är engagerade i frågorna och diskuterar livfullt. Teaterföreställningarna har visat sig vara ett effektivt sätt att förmedla information. Dels eftersom läskunnigheten är så låg, men även för att det finns en rad förutfattade meningar gällande barnäktenskap som man kan lyfta utifrån flera olika perspektiv.

De flesta som gifter sig slutar skolan

Plan har inlett samarbete med lokala skolor där de utbildar personalen om riskerna med barnäktenskap och hur det påverkar flickornas skolgång. Syftet är att de ska kunna jobba förebyggande och identifiera fall av barnäktenskap. Vi besöker byn Muhammad Shah där det finns en högstadieskola för flickor. Det är den enda flickskolan i området, vilket gör att det är väldigt svårt för de flesta flickorna att ta sig dit. Skolan har ca 500 elever men endast 11 lärare. Många av klasserna var lärarlösa eftersom en lärare kunde ha två klasser samtidigt. Av skolans alla elever är det två flickor som är gifta, de flesta som gifter sig slutar skolan.

flickskola-pakistan

Samina Ahmed, 24 år, är lärare på skolan. Hon berättar att de numera pratar med både lärare och elever om barnäktenskap för att öka medvetenheten om de här frågorna. De jobbar aktivt med eleverna för att de ska lära sig hur de ska argumentera till föräldrarna för att de ska förstå vikten av att de ska få gå kvar i skolan.

larare-pakistan

– Innan Plan kom hit kände jag inte till den lagstiftning som fanns gällande barnäktenskap, det vill säga att en flicka måste vara 16 år för att få gifta sig.

Samina berättar att hon vet att hon ska kontakta rektorn om hon upplever att någon av hennes elever är utsatta. Det är emellertid väldigt känsligt för skolan att lägga sig i familjens privatliv. Det bästa sättet ett påverka familjens beslut är att gå via Plan eller andra liknande organisationer.

Plan jobbar med nyckelpersoner på alla nivåer samtidigt

Genom att jobba med personal inom skola och sjukvård, samt med flickor och pojkar, deras föräldrar, religiösa ledare och andra viktiga personer i flickornas omgivning vill Plan öka medvetenheten och förändra attityden till barnäktenskap hos allmänheten. Men vi jobbar även på nationell nivå, med politisk påverkan för förbättrad lagstiftning mot barnäktenskap och med påverkansarbete gentemot nyckelpersoner som politiker, advokater och media för att säkerställa implementering av de lagar som finns. Dessa personer har i ett initialt skede bearbetats individuellt, och nästa steg är att etablera nätverk och samarbetsformer så att de kan upprätta system där man säkerställer implementering av lagarna.

Det är tydligt att våra kollegor på Plan i Pakistan har lyckats genomföra en gedigen insats på alla nivåer, och det ska bli intressant att följa utvecklingen i dessa områden framöver.

Av: Jessica Zimmerman, projektledare för Because I am a Girl, Plan Sverige