Faddermöte

Vi är nu i Lalibela, den lilla staden som blivit världsberömd för sina stenkyrkor från 1100-talet uthuggna direkt ur berget. Staden ligger i ett storslaget bergslandskap på 2900 meters höjd. Det märks att lokalbefolkningen här är vana vid turister, och det är en trevlig stämning. Alla känner till Plan, flera av dem vi möter berättar att de har varit volontärer. Jag skriver mer om Plans arbete här i Lalibela med omnejd om några dagar när vi varit ute i fält.

Nu tänkte jag skriva om när jag var med Helge och Margita på deras fadderbarnsbesök. Familjen bor väldigt avlägset, långt bort från närmsta lilla samhälle. När vår bil inte kunde köra längre fick vi gå och rida i en och en halv timme innan vi kom fram. Färden gick genom en fantastisk miljö och stundtals var det som att rida i en kuliss. Både Margita och Helge tyckte nästan att det var lite overkligt att vara där pa hästryggen.
– Ett sådant här äventyr kommer jag aldrig att få uppleva igen, uttryckte Margita minst en gång.

Väl framme mottogs vi av far i huset och många – både barn och vuxna som gått lång väg för att se vilka vi var. Vi fick sätta oss under ett uppspänt solskydd och bli bjudna på kaffe med salt och rostade kikärtor som först blötlagts för att de inte ska vara så hårda. Efter en liten stund kom Sultan. Han stannade först lite på avstånd för att vika ner sina byxben och sen kom han fram för att hälsa. Han gjorde det genom att ta i hand och pussa ovansidan av handen. Vi pussade tillbaka på hans hand, det är ett av många sätt att hälsa respektfullt pa varandra här i Etiopien.

Helge på väg till Sultans familj.
Margita på väg till Sultans familj.
Sultan med kompisar och lillebror. En av de bollar som Margita och Helge hade med sig kom direkt till användning.
Kaffe serverades traditionsenligt som vid alla sociala sammankomster. Vid en kaffeceremoni samlas alla och umgås medan bönorna rostas över öppen eld och sedan mals för hand i mortel. Att det tar en timme att preparera kaffet är hela grejen.

Text och bild: Åsa Malmqvist och Ylva Kullander

En reaktion på ”Faddermöte”

  1. Va roligt att få läsa om Margitas och Helges resa! Men snart är ni hemma hos oss i kalla Sverige igen! Kram från döttrarna i Växjö/Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *