Nu finns vi på Mount Everest!
Hurra, nu vajar vår Because I am a Girl-flagga på Mount Everest topp!
Grattis, säger vi till Nishat Majumder! Hon har just blivit den första kvinnan från Bangladesh att nå till toppen av Mount Everest. Väl på toppen placerade hon Plans Because I am a Girl-flagga för att visa sitt stöd till Plans globala kampanj.
- Plans kampanj för flickor handlar om att ha en röst och att vara stark, så jag ville göra detta för att visa tjejer runt om i världen att ingenting är omöjligt, sa Nishat innan hon påbörjade klättringen. Läs mer!
De är de första flickorna i deras släkt som går i skolan
SOFIA I THAILAND Runt om i världen finns det platser där utvecklingen från en generation till nästa går extra snabbt. Femtonåriga Wi Alai Rat och hennes tvillingsyster Wi Laiwan som bor i Chiang Rai-provinsen i nordvästra Thailand är exempel på det. De är de första flickorna i deras släkt som går i skolan. Därmed de första flickorna som får möjligheten att ha andra planer för sina liv än att gifta sig tidigt och bli mammor. Blir det som Wi Alai Rat och Wi Laiwan hoppas på, så kommer deras liv att se helt annorlunda ut än deras mammas och mormors. För Wi Alai Rat och Wi Laiwan tänker inte sluta skolan nu efter klass nio. De vill fortsätta studera på gymnasiet och sen helst vidare på universitet – något som var helt otänkbart för deras mamma, som är analfabet och sliter hårt med jordbruket och de sjutton korna hemma i byn.
- Jag vill studera engelska och bli turistguide, säger Wi Alai Rat.
- Jag gillar mest naturvetenskap och vill bli läkare, säger systern Wi Laiwan.
Wi Laiwan och Wi Alai Rat, 15,år, (tv) och två klasskompisar lär sig sy kläder i skolan, som de sedan kan sälja. Foto: Sofia K-N, Plan
De tillhör Akha-folket som lever isolerat i bergen alldeles nära gränsen till Burma och Laos. Den slingriga vägen hit är hisnande vacker med gröna regnskogsklädda berg, banan- och ananasplantager och risodlingar. Det är nära 40 grader i skuggan och fuktigt. Doi Saenjai-skolan, som Plan stödjer, ligger i en dalgång omgiven av tropisk grönska. Här går elever mellan 6-15 år och förutom de vanliga skolämnena får flickorna lära sig att sy och göra traditionellt hantverk för att tjäna extra pengar. De yngre flickorna gör armband och små väskor till mobiltelefoner, medan de äldre syr och broderar kläder, som de sedan försöker sälja på marknader.
Plan stödjer också ett projekt med en så kallad ”Mat-bank”, som pojkarna sköter om. Där får de lära sig att odla och ta hand om skolans grisar och höns. Pojkarna tjänar en slant och djuren och grönsakerna används till skolmaten. Alla barn här kommer från minoritetsbefolkningar, som generellt är diskriminerade och lever under väldigt fattiga och primitiva förhållanden. Vissa byar har inte ens elektricitet. Internet finns inte alls.
- Pengarna vi tjänar går till mat till familjen, säger Wi Laiwan och hennes syster, som på sin fritid måste hjälpa till hemma med korna och hushållssysslor.
- Pojkarna kan spela fotboll och leka efter skolan. Det är orättvist, säger Wi Alai Rat.
Så, fast utvecklingen för flickors rättigheter har gått framåt finns det mycket kvar att göra.
Armontep, 14 år, tvättar hönsens matskålar. Två gånger om dagen ger han dem mat och hämtar ägg som sedan används till skollunchen. Foto: Sofia K-N, Plan.
/Sofia Klemming Nordenskiöld, pressansvarig Plan Sverige.
Nyfiken på fadderskap? Läs mer om minoritetsfadder och flickafadder!
Gravida (och mammor) får inte studera
Den här flickan hade tidigare hoppat av skolan pga olika omständigheter men nu när internatet finns har hon kommit tillbaka.
Några av flickorna visade oss runt på internatet och sedan fick vi höra en ”rap” som de gjort om sin livssituation.
Hela skolan var samlad när vi kom och alla eleverna sjöng en sång som handlade om hur tacksamma de var för möjligheten att studera. Jag fick hålla ett litet tal för att berätta vilka vi var och att vi var på besök att se och lära om Plans arbete.
Vår lilla minibuss var inte riktigt anpassad för de vägar vi körde på så rätt som det var tog det stopp då vi hamnade i för djup sand (jämför lössnö). Tur at man reser med rådiga svenskar som med en gruppinsats lyckades få bilen på fast mark igen.
Vi var de enda ”turisterna” här bland alla dagspendlare och långtradare mellan Mwanza och Geita.
Två timmars bilresa och en halvtimmes bilfärja bort från Mwanza ligger Geita. I Geita är det vanligt att föräldrarna väljer att gifta bort sina döttrar i stället för att låta dem gå i skolan då hemgiften innebär en inkomst till familjen, vilket är en av anledningarna till varför flickorna inte fortsätter till motsvarande högstadiet. En annan är att det är långt att gå för de flesta, mellan 15 och 20 kilometer till skolan från hemmet, och vägen är inte säker; många utsätts för övergrepp och vågar därför inte gå till skolan. Ett flertal flickor har blivit gravida och i Tanzania är det inte tillåtet att fortsätta skolan när du är eller har varit gravid, så inte nog med det som flickorna får utstå i form av övergreppet, de tas också ifrån chansen att kunna studera vidare. Ofta kommer förövaren också undan då han ”köper sig fri”, många föräldrar väljer hellre pengar än att anmäla. Tills nu, då man faktiskt har lyckats skapa en medvetenhet hos familjerna att det rätta är att anmäla. Det förutsätter att det finns ett rapporteringssystem som fungerar där det är säkert att anmäla och en rättsprocess för förövarna, vilket Plan arbetar med att åstadkomma på olika nivåer i samhället.
Internatet har plats för 100 flickor och idag är det 70 som bor där. Flickinternatet har gjort att fler flickor kan fortsätta i skolan och att de har både en säker och lugn studienivå. Även pojkarna har gynnats då skolan numera har solcellsdriven el och en matsal samt studierum som både flickor och pojkar kan använda.
/Åsa Malmqvist
HURRA! Tjejmilen hjärta Plan
Foto: Tjejmilen
Nu är det klart – Plan Sverige blir ny förmånstagare för Tjejmilen. Det innebär att alla som springer loppet den 1 september kommer att ges möjlighet att på olika sätt visa sitt stöd för flickors rättigheter i samband med loppet eller att stödja Plans arbete långsiktigt och bli fadder.
- Tjejmilen är inte bara ett lopp utan en folkfest som samlar flickor och kvinnor från flera länder. Genom samarbetet får Plan en fantastisk möjlighet att sprida kunskap och engagemang om vårt arbete för och med utsatta flickor till de som deltar i loppen och deras familjer, säger Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare för Plan Sverige.
Stoppa könsstympning av flickor
Verktyg för könsstympning av flickor i Lunsar, Sierra Leone. Foto: Grace Harman, Planmedarbetare.
Upp till 140 miljoner kvinnor i världen lever med konsekvenserna av könsstympning. En flicka som könsstympas kan hamna i chock, drabbas av infektioner, infertilitet eller depressioner och i värsta fall dö. Kvinnlig könsstympning får både akuta och långsiktiga konsekvenser. Nästan alla har haft smärtor och blödningar.
8 000 flickor om dagen
Varje år riskerar ytterligare minst 3 miljoner flickor att utsättas för ingreppet vilket motsvarar minst 8000 flickor per dag. Könsstympning utförs nästan uteslutande på barn och är en grov kränkning mot barnets rättigheter. Idag är den Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
Extrem form av diskriminering
Ingreppet stöds av både män och kvinnor i de områden där könsstympning existerar, och ifrågasätts oftast inte. Den som avviker från normen kan istället trakasseras. Bland de bakomliggande orsakerna till att sedvänjan fortsätter finns en rad sammanlänkade sociala, traditionella och religiösa föreställningar och beteenden. Sedvänjan reflekterar en djupt rotad ojämlikhet mellan könen och utgör en extrem form av diskriminering mot flickor och kvinnor.
98 procent
Könsstympning är vanligast i västra, östra och nordöstra Afrika, i en del asiatiska länder och i Mellanöstern. På listan över länder i världen med högsta förekomsten av könsstympning återfinns Somalia på första plats, där 98 procent av den kvinnliga befolkningenhar utsatts för ingreppet. I Egypten (fjärde plats) är 91 procent av alla kvinnor och 74 procent av alla flickor mellan 15-17 år könsstympade.
Vad Plan gör
Plan arbetar för att beslutsfattare på nationell nivå ska införa och stärka lagar som motverkar könsstympning. Plan arbetar även med att förändra attityder och beteenden som gör att könsstympning fortsätter att praktiseras. Plan arbetar med att stärka flickorna själva, bl.a. genom tillgång till kunskap kring sina rättigheter (inklusive rätten att skyddas mot könsstympning) och tillgång och sociala nätverk utanför familjen. I arbetet mot könsstympning involvera hela samhället inklusive religiösa, politiska och traditionella ledare för att skapa förutsättningar för hållbara förändringar.
I rapporten No More Excuses kan du läsa mer om hur Plan arbetar för att stoppa skadliga sedvänjor:
Åsa Vilbäck har varit i Egypten och besökt ett av Plans framgångsrika projekt mot könsstympning:
Vill du kämpa med Plan mot kvinnlig könsstympning? Bli flickafadder:
Goda nyheter! Det blir bättre
Idag var vi på ett seminarium i riksdagen med temat ”Millenniemålen för kvinnor och barn – hur kan de uppnås”. I samtalet deltog biståndsminister Gunilla Carlsson samt representanter för UNICEF Sverige, Amnesty International, Svenska Afghanistankommitén (SAK), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och UNDP.
Glädjande är att situationen för kvinnor och barn i världen har utvecklats i en positiv riktning. Exempelvis har medellivslängden för kvinnor ökat och det har gjorts stora framsteg vad gäller flickors utbildning och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. MEN! Det är fortfarande stora klyftor. Biståndsministern tar upp tre skrämmande punkter för när kvinnor riskerar dö:
- Innan födseln
- Under 5 år (i brist på vatten och sanitet bl.a.)
- I samband med graviditet och förlossningar
Det är också svårt att förstå att ”enkla saker” som dödar barn i stor skala är malaria, diarré och lunginflammation, vilket i de flesta fall drabbar marginaliserade grupper där låg utbildningsnivå och ett nästintill obefintligt hälsosystem är vardag.
Carlsson och paneldeltagarna är överens om några punkter för att uppnå millenniemålen:
Prioritera de fattigaste och mest marginaliserade grupperna.
- Lägga huvudansvaret i ländernas egna system. Biståndsorganisationer kan inte gå in för mycket – det leder till konstgjord andning. Målet måste alltid vara att kunna försörja sig själva.
- Sprida kunskap om kvinnors värde. Enligt studier bidrar kvinnor mer än män till samhällens utveckling. Här måste utbildning och hälso- och sjukvård prioriteras. Man måste göra detta till politik – inte familjeangelägenheter! Konservativa sedvänjor får inte vara hinder.
- Fokus på fungerande hälsosystem. Att de byggs upp även lokalt, utanför storstäderna, är av största vikt.
- Gå in med riktade insatser.
- Tänka ekosystem – dvs. påverka i alla led. Från gräsrot till toppstyrt.
År 2015 är snart här. Det är dags att dra upp växeln några varv!
Planstark dag på tv igår!
Först reportage i Adam Live på TV3 om Adam Alsings resa till Ghana med Plan och senare på kvällen gästade vår generalsekreterare Anna Hägg Sjöquist Aktuellt och pratade om barnäktenskap och den nyinstiftade internationella flickadagen.
Resereportaget från Ghana ser du här på TV3 Play (klippet börjar 16:30 minuter in).
14 år och gift
Kvinnor, flickor och barn i organisationshuset i samhället Tamouh.
I Egypten är det sedan ett par år tillbaka olagligt att gifta sig om man inte är 18 år. Men verkligheten ser annorlunda ut och det är vanligt att flickor gifter sig mycket tidigare. Idag träffade vi några av de flickor som gifte sig när de var så unga som 14 år. Vi träffar några av dem i byn Tamouh som ligger i Giza utanför Kairo, där Plan tillsammans med lokala organisationer arbetar för att stödja och stärka flickors rättigheter.
En av flickorna vi träffar heter Hanaa. Hon gifte sig när hon var 14. Idag är hon 18 år, skild och tar ensam hand om hennes treåriga son.
– Jag hoppade av skolan för att gifta mig. Jag ville flytta hemifrån och trodde att jag skulle få bo i en egen lägenhet med min man, men jag fick flytta in hos min svärmor som behandlade mig som hennes betjänt. Jag ville skilja mig men blev gravid och min man sa att han skulle ta barnet om jag inte stannade hos honom. När han gick med på att skilja sig efter fyra år visade det sig att vi inte var officiellt gifta utan endast traditionellt vigda i byn. Jag lever nu ensam med min son.
”Jag vill sprida information”
En äldre kvinna vid namn Amal berättar hur hon gick med på att gifta bort sin fjortonåriga dotter.
– Mona blev gravid kort efter att hon gift sig och fick missfall efter tre månader. En månad senare blev hon gravid igen och blev sängliggande då hon var svag efter missfallet. Barnet föddes i sjunde månaden efter en komplicerad förlossning. Det finns inga erfarna läkare i vår by och vi fick leta länge efter en som kunde hjälpa Mona. Idag mår min dotter bra men jag vill nu sprida information om hur skadligt det är för hälsan att gifta sig och få barn vid en så tidig ålder. Jag kunde ha förlorat Mona.
Vi träffar kvinnorna, flickorna och några av deras barn i det lokala föreningshuset. Där träffas de en gång i veckan för att ha möte med sin spar- och lånegrupp som har som syfte att förbättra medlemmarnas ekonomi. Gruppmedlemmarna kommer tillsammans överens om vem som ska få låna av pengarna i den gemensamma potten för att starta upp mindre verksamheter och på så sätt bidra till familjens försörjning. Vi får bland annat smaka på goda hemgjorda munkar som en av kvinnorna brukar laga och sälja samt se på de handarbeten som de producerar till försäljning.
På mötena diskuterar kvinnorna och flickorna sina rättigheter och hur de skall kunna säkerhetsställa att dessa inte kränks. Problemen med hur man ska förhindra tidiga äktenskap dryftas ofta. De sprider information om svårigheterna som uppstår vid tidiga äktenskap till vänner och grannar. Gruppmedlemmarna stödjer varandra och de kämpar gemensamt för en förbättrad tillvaro.
/Ida Wistbacka
Möten på Plans kontor i Egypten
- Radwa och Tarek, kollegor på Plan Egypten.
- Foto: Ida Wistbacka.
Jag har nu varit två dagar i Kairo tillsammans med mina svenska kollegor Mia och Elisabet. Båda dagarna har varit fulla av nya intryck och ny kunskap. Det är otroligt inspirerande att få träffa kollegorna på Plan Egypten och få ta del av deras erfarenheter. Eftersom jag själv är relativt ny på Plan Sverige imponeras jag snabbt av hur länge många av kollegorna har arbetat för Plan. Många har arbetat för organisationen i mer än 10 år. Det är också tydligt att de brinner för sitt arbete och för ett rättvisare samhälle.
Den första dagen spenderades på Plans landskontor där vi fick lära oss mer om hur Plan Egypten arbetar. I Egypten är en tredjedel av befolkningen barn och en femtedel av dem växer upp i fattigdom. Vi får lära oss att en särskilt utsatt grupp i samhället är barn som har funktionsnedsättning. Om de här barnen också är flickor så möter de ofta dubbel diskriminering. De närmaste dagarna ska vi besöka Plans verksamhet för att se hur arbetet för att främja funktionsnedsatta barns och flickors rättigheter går till i praktiken.
/ Ida Wistbacka
Flickors rättigheter på agendan!
- Biståndsminister Gunilla Carlsson vid lanseringen av FN-rapporten ”State of the Population”.
- Foto: Julia Daniels/Plan
Plan är på plats när biståndsminister Gunilla Carlsson idag medverkar vid lanseringen av FN-rapporten ”State of the Population” som behandlar utmaningen i att världens befolkning nu uppgår till 7 miljarder människor. I ett pressmeddelande säger Gunilla Carlsson att ”det viktigaste vi kan göra att ge kvinnor makt att själva bestämma om, när och hur många barn de vill föda. Det gör vi genom att förbättra tillgången till preventivmedel, rådgivning och sexualundervisning, men också genom bredare jämställdhetssatsningar.”
Plan driver sedan flera år kampanjen Because I Am A Girl som uppmärksammar diskrimineringen av flickor i världen. Flickor är oftare undernärda, får mer sällan gå i skolan och riskerar i många länder att giftas bort och bli gravida när de själva fortfarande är barn. För att tydligare sätta flickors rättigheter på agendan vill Plan införa en Internationell Flickadag den 22 september.
Stöd vårt arbete och skriv under namninsamlingen!
Läs oss på Scribd!
